Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Vid en Kyrko-invigning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
itil träffar blolt. kalla hjertan, lians välmening
misskännes, lians bäst genomtänkta företag
betraktas antingen som onödigt nyhetskrämeri
eller som skuggrät.ld forntidssjnka, och i begge
fallen mötas med liknöjdhet eller vedervilja!
Kan man förtänka honom, om det smärtaratt
se sin kraft förspilld utan framgång, att se
huru mörkret ej vill vika, huru han än ljungar
deruti, att håglösheten ej vill vakna, huru han
skakar på den försoffade, att se huru det växer
dödkött i det andliga, och menskligheten, som
borde gå framåt, går tillbaka eller står still?
Eller tänken J kanske, att han inga bekymmer
har, att det ej klappar något hjerta i hans bröst,
derföre att tilläfventyrs en stjerna sitter
der-utanpå, eller att det kan vara honom likgiltigt
hur tiden går, blott det ej går honom sjelf
illa? Honom sjelf? Och hvad är då han sjelf
annat än ett solgrand i stoftet, en sprint i
verldshjulet? Hans rätta sjelf, det är det ädla
han vill, det rätta han söker, det goda han
verkar. Känner han icke det i djupet af sitt
hjerta, då är han icke värd sin plats, och det
vore honom bättre, att han stege ner derifrån.
Men tänker han annorlunda och som han bör,
då är ej underligt, om hans mod någon gång
svigtar, och han känner sig nedslagen och
tvif-velaktig, som Simon Petrus i dagens
Evangelium. — Och på samma sätt går det äfven med
den ringare, som rör sig inom en trängre krets,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
