Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökning av radiatorers värmeavgivning. Av Ingeniör WILLIAM FAGERSTRÖM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bilderna å sid. 268 visa dels ett kopplingsschema över den termiska delen av
apparaten och dels ett kopplingsschema över den elektriska delen. Bilderna å sid. 269 visa
apparatens utseende och uppställning.
Vid alla hittills företagna prov har radiatorn varit uppställd i ett inre hörn av
provrummet samt själva provningsapparaten i rummet intill.
Till att börja med utfördes en serie prov med en enda radiator för att utröna det
fördelaktigaste avståndet från väggen samt om någon skillnad förelåg mellan diagonal och en-
\^r^?ec7V^/’vn/r?^er?S vt?r/a/rcr7<?/~ /nev/ A
_ hvtg ,
Go/ervterAerfS rc7c//cr/<?nc?r~ SöO JT- 2
Värmeavgivningens beroende av temperaturdifferensen.
sidig anslutning av ledningarna. Därvid har det visat sig att ett avstånd av 40 till 50 mm.
ger det högsta värdet, större eller mindre avstånd ger lägre värden. Vid de efterföljande
proven uppställdes radiatorn på 40 mm. avstånd från väggen. Detta mått stämmer också
väl överens med hittills gällande praxis. Ensidig och diagonal röranslutning visade sig giva
samma resultat för radiatorer av vanlig längd.
En radiators värmeavgivning W har angivits genom följande uttryck
W = F.k.
där F betecknar radiatorns yta i m2, t rumstemperaturen mätt 1,5 meter över golv och tm
värmemediets medeltemperatur och k den så kallade transmissionskoefficienten.
Riet-schels undersökningar avsågo att fastställa Å-värdet för olika radiatorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
