Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökning av radiatorers värmeavgivning. Av Ingeniör WILLIAM FAGERSTRÖM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om i stället för absoluta temperaturerna Tm och T införes temperaturdifferensen A
kommer ekvationen att få följande utseende vid en rumstemperatur av 18 gr.
I föreliggande fall kan man sätta C — 4,3. Den omskrivna ytan per sektion för den
provade radiatorn F = 0.1373 m2.
Uppritas denna ekvation grafiskt, erhålles den å diagrammet visade kurvan för
radiatorns värmeavgivning genom strålning per sektion.
Försök gjordes att på vanligt sätt finna ekvationen för den kurva, som representerar
radiatorns totala värmeavgivning. Slutligen gjordes den märkliga upptäckten att de båda
kurvorna fortlöpa fullständigt analogt. Kurvan är i båda fallen en 4:de grads parabel av
formen
XlA +29l\4 1
^ ^ [(-rör) - 71’71J
Detta resultat syntes mig vara så märkligt, att för erhållande av fullständig visshet
en serie försök företogs även med andra radiatorer. Därvid har det visat sig, att denna
lag gäller för alla radiatorer t. o. m. för sådana, som till sin form väsentligen skiljer sig från
övriga.
Sedan ett tillräckligt stort antal provningsresultat för olika radiatorer erhållits,
iakttogs beträffande deras värmeavgivning ytterligare en annan lagbundenhet. Det visade
sig, att en radiatorsektions värmeavgivning vid en viss temperaturdifferens A är direkt
proportionell mot sektionens höjd inkl. fot.
Ovanstående ekvation kan därför skrivas
XlA +291\4 1
Bivärdet P har jag kallat radiatorns »parameter». Känner jag parametern för en
radiatortyp, t. ex. Plåtförädlings duplex så kan jag med denna ekvations tillhjälp bestämma
värmeavgivningen för samtliga duplex-radiatorer av ohka höjder och vid vilken
temperaturdifferens som helst.
Vid den mängd prov, som utförts, har det visat sig, att parametertalet varierar högst
obetydligt, och denna ringa variation har tydligt framträtt såsom förorsakad av variationen
i vind och väderleksförhållanden.
Samtliga prov, som företages med radiatorer av en viss typ av olika höjder och vid
vilken temperaturdifferens som helst, utgöra kontroll på varandra. Fel av någon
betydelse måste därför anses vara uteslutna.
För att göra föregående ekvation lättare användbar i praktiken har jag omskrivit
densamma på följande sätt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
