Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska insatser i kullagerteknikens utveckling. Av SVEN WINGQUIST
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
± 10 ä 20 % överensstämma med erfarenhetsvärdena, under det att den HERTz’ska
teorien, på det sätt den tidigare tillämpats, leder till avvikelser om 300 ä 400 %
eller mera.
Kunskapen om lagrens bärförmåga är ju en viktig förutsättning för deras
ekonomiska utnyttjande. Under den moderna kullagerindnstriens första decennier var
denna kunskap mycket summarisk. Man föreställde sig, att det fanns en bestämd
belastningsgräns, under vilken kullagret kunde köras oändligt lång tid. Denna gräns
skulle således motsvara den utmattningsgräns, som är avgörande för snart sagt
alla andra mekaniska konstruktioners hållbarhet. Emellertid befanns genom
sammanställning av ett stort antal provningsresultat, att utmattning inträffar efter ett visst,
av belastningens storlek bestämt antal påkänningsvariationer, även om detta antal
uppgår till flera tusen millioner. Palmgren införde då begreppet livslängd för kullager
och uppställde empiriska funktioner för densammas beroende av belastningen, lagrens
dimensioner och övriga inverkande faktorer. Det måste sägas, att denna uppfattning
om kullagrens förhållande i drift varit av utomordentlig betydelse för kullagerteknikens
senare utveckling. Den har numera fullständigt accepterats såsom den i princip riktiga,
och det återstår endast att utveckla de rent empiriska funktionerna och generalisera
dem på basis av en fullkomnad elasticitetsteori.
De möjliga beräkningarna rörande bär förmåga resp. livslängd äro givetvis bundna till
materialets egenskaper, som måste förutsättas vara konstanta eller i varje fall lagbundna.
På denna punkt hava även stora svårigheter varit att övervinna. Det har nämligen
visat sig, att avsevärda variationer i materialegenskaperna förefinnas, vilka göra sig
märkbara på ett helt annat sätt än vid andra slag av konstruktioner. Ett antal till utseende
Fig 9. Engelskt lager,
patenterat år 1857.
Fig. 10. Fransk lagerkonstruktion från år 1860.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
