Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Varvsindustrien i Göteborg och Tekniska Samfundet. Av Dr HUGO HAMMAR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställas, ovannämnda fyra varv var för sig kunde lämna anbud på dessa fartyg.
Beställningarna ledde till att verkstäderna i allmänhet blevo bättre rustade för att gå emot den
högkonjunktur för varvsindustrien, som blev en följd av kriget.
I samband härmed vill jag erinra om att Samfundet till sitt decembermöte år 1911 hade inbjudit kapten
Erik Hägg, nuvarande generaldirektören, att hålla ett föredrag om örlogsfartyg, vilket ledde till en ytterst
livlig diskussion, som på grund av den sittande regeringens ställning till pansarbåtsfrågan blev av mera politisk än
teknisk art. Skeppsredare Vieheem Lundgren väckte förslag om, att Samfundet skulle i en resolution
protestera mot regeringens upphävande av Riksdagens beslut om byggande av »F-båten». Emellertid måste
ordföranden vägra att upptaga ett sådant förslag, då det stred mot Samfundets stadgar, men på aftonen ordnades
ett nytt diskussionsmöte på Konserthuset, och detta gav uppslaget till den stora folkrörelse, som slutade med
pansarbåtsinsamlingen.
Samfundet hade tillfälle att studera pansarbåtarna »Sverige» och »Drottning Victoria»
åren 1917 resp. 1920, då dessa fartyg voro färdiga att lämna sin byggnadsort Göteborg för
att införlivas med kungl. svenska flottan. Däremellan hava vi att notera ett besök av
Samfundet på Götaverken år 1918 för att studera motorfartyget »Bullaren», varvid
Samfundets medlemmar fingo tillfälle att se ett Dieselmaskineri om 3.200 EHK, det största
som tills dato varit installerat i något fartyg. Detta markerar en helt ny era i den
svenska skeppsbyggnadskonstens historia.
Inre förbränningsmotorer för framdrivandet av fartyg hava haft ett revolutionerande
inflytande på varvsindustrien och sjöfarten. Det låg nära till hands att de billigare
bränslekostnader, och framförallt de förmånligare bunkringsförhållanden, som kunde ernås på
detta sätt, skulle i hög grad intressera sjöfartens män. Å andra sidan måste man till att
börja med befara mindre driftsäkerhet än med de gamla beprövade framdrivningsmedlen,
något som verkade tillbakahållande, särskilt på långfarten, där annars förbränningsmotorer
skulle hava sitt bästa berättigande.
»KEiLLERS» hade redan år 1906 köpt tillverkningsrättigheterna för Kapitains
suggas-motor. Ett sådant maskineri installerades i en kanalbåt av trä. Detta försök misslyckades
dock, huvudsakligen därför att maskineriet hade för högt varvantal för kanalnavigering.
Götaverken byggde då år 1909 bogserbåten »Malle», särskilt konstruerad att passa detta
maskineri. Båten användes i drift på älven några år och kunde knappast anses misslyckad
trots vissa fel. Denna maskintyp kom dock aldrig till vidare användning för fartygsdrift,
huvudsakligen på grund därav, att suggasverket matades med kol och att det flytande
bränslet hade så stora fördelar som bunkers vid fartygsdriften, att råoljemotorn alltid
skulle få företrädet.
Tändkulemotorerna nådde också snart sin fulländning vid en del svenska fabriker,
såsom Avance, Bolinder, Skandia m. fl. och installerades med fördel i mindre farkoster för
bogsering, kustfart och fiske. Götaverken byggde några mindre fartyg med sådana motorer
såväl för hemmamarknaden1) som för Ryssland. Tändkulemotorn var dock ej lämpad för
x) Bland dessa är bogserbåten »Artur» (byggd år 1907) av intresse därför att den utrustades med radio,
en nyhet som kom väl till pass vid dess upphandlingsbesök på fiskeplatserna. Den kunde då hålla sig å jour
med fiskrapporterna från andra håll och avväga sina prisnoteringar härefter, något som dock fiskarne funno
så stridande mot fair play, att de vägrade sälja fisk till ägaren, så länge han hade sin radio uppe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
