- Project Runeberg -  Tekniska samfundet i Göteborg 1882-1932 /
310

(1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs Hamn under 50-års-perioden 1882 till 1932. Av Hamnöveringeniör, major KNUT E. PETTERSON

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nar». I hamnarnas närhet funnos lagerbyggnader och magasin för varornas mottagande.
En av de mera bekanta av dessa yttre hamnar var Klippan, Ostindiska Companiets hamn.

Denna utveckling var naturlig, enär älvens djup var ganska ringa och inga åtgärder

vidtogos för att öka djupet, så att större fartyg skulle kunna taga sig upp i stadens närhet.

Mitt för staden, där älven hade en stor bredd (se fig. 1), var djupet endast c:a 10
fot (3 m), och detta djup fanns blott i en relativt smal ränna; utanför
Stigberget—Eind-holmen, där bredden var mindre, ökades djupet och var utanför Sågen 18 och vid Röda

sten 20 ä 23 fot (6 å 7 m). Först i samband med byggandet av Trollhätte- och Göta

kanaler utfördes på 1820- till 1840-talen mera betydande muddringsarbeten dels i älvens

yttre del upp till Stora Bommen

dels ock i älven ovanför denna

plats. Härigenom erhöll man
förtöj ningsplatser för stora fartyg
närmare staden än förut, varjämte
sjöförbindelsen med inlandet även
underlättades. De djup, som
upp-togos, voro nedanför stora
Bommen 15 fot och längre upp i älven
10—12 fot under m. v. y. De
uppmuddrade massorna användes
i regel till fyllning å lågt liggande
delar i älvens närhet såsom å
Eundby- och Pölsebovassarna,
senare även bakom de nybyggda
kajerna såsom å Gullbergsvassen.

Hamnens förseende med egentliga kajer för direkt angöring av fartyg dröjde ganska
länge. Först år 1843 utarbetades en plan, innefattande förslag härom. Planen omfattade
dels Stora Bommens hamn med närmast omgivande strandområden, från Verkstadsgatan i
väster (Skeppsbron med Stenpiren) ungefär till nuvarande Magasinskvarteret i öster
(Packhuskajen), dels Dilla Bommens hamn. Sedan de i 1843 års plan upptagna arbetena utförts
ungefär i enlighet med denna plan, förelåg år 1857 en ny plan, närmast föranledd av Västra
Stambanans byggande och den trafikökning, man i samband därmed väntade för Göteborgs
del. I planen, som godkändes av Kungl. Maj:t 1859, ingick ett sammanknytande av kajerna
mellan Stora och Eilla Bommens hamnar samt deras utdragande till Järnvågen i väster
och ett stycke uppåt Hultmans holme i öster, nuvarande Gullbergskajens västra del.
Arbetena igångsattes utan dröjsmål och voro avslutade i stort sett år 1874.

Tillkomsten av Bergslagsbanan, vilken ej förefanns i 1857 ars plan, och för vilken
hamnspår ej ansågs kunna beredas å de existerande kajerna, medförde beslut att utsträcka
Gullbergskajen åt öster och dit förlägga den nya banans hamnspår. Denna kaj byggnad

Fig. 1. Karta över Göteborg år 1782.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:39:35 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tekniskgbg/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free