Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs Hamn under 50-års-perioden 1882 till 1932. Av Hamnöveringeniör, major KNUT E. PETTERSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är för övrigt utmärkande för den sista 25-årsperioden att s. k. ingående bassänger
kommit till i rätt stor utsträckning i enlighet med de modernare hamnbyggnadsprinciperna.
Vi finna sålunda Fiskhamnen, Sannegårdshamnen, Frihamnen och Eärjehamnen, under
det att förut endast två små bassänger funnos, Eilla och Stora Bommens hamnar. Man
har nämligen särskilt med hänsyn till svårigheten att ordna med tillräckligt många och
lätt trafikabla järnvägsspår ej i större utsträckning kunnat bygga nya kajer längs med
älvstränderna. Ett undantag är ju dock Stigbergskajen; genom att denna kaj är indragen
rätt långt bakom Masthuggskajen, har man kunnat förse den med goda
järnvägsförbindelser oberoende av Masthuggskajens yttre spår.
Som förut är nämnt var 1879 års plan genomförd ett par år in på 1900-talet, eller då
Masthuggskajen blivit färdigbyggd. Någon ny enhetlig plan för de sista 25 årens
hamnbyggande har som bekant ej funnits; utbyggnaden har skett mera direkt efter som
uppträdande behov framtvingat arbetena (därmed vill jag ej hava sagt att hamnens utvidgning
skett på en slump). Från 1904 hava dock en mångfald förslag till enhetsplan sett dagen,
men intet befunnits lämpligt. Detta har dock som sagt ej hindrat, att den senare tiden
kommit att omfatta en period av livlig verksamhet vad byggandet av kajer beträffar.
Som första större kaj byggnadsarbete hava vi Stigbergskajen och dess sammanbyggande
med Masthuggskajen, det s. k. »Haket». Själva Stigbergskajen, som avsågs att i första
hand bliva tilläggsplats för de nystartade transoceana linjernas fartyg, byggdes på
Stig-bergets under vatten liggande slänter — således på utmärkt grund — för 8,0 m:s djup
och hade en längd av 367 m; påbörjad hösten 1906 öppnades kajen för trafik på hösten
1910 och fyllde då ett verkligt trängande behov. Sedermera har som förut nämnts,
närmast med anledning av Svenska Amerikalinjens tillkomst och för att möta dess ångares
behov av större vattendjup än 8,0 m., vattendjupet ökats till 9,0 m. genom muddring och
undervattenssprängning i bergbottnen. Då detta arbete utfördes under pågående trafik
och var mycket tidsödande samt periodvis måste avbrytas, blev detsamma, fast påbörjat
1917, ej klart förrän 1921. Sedermera har å östra delen närmast »Haket» djupet ytterligare
ökats genom kajlinjens utflyttning. Vid i:sta utbyggnaden följde man nämligen bergets
gränslinje på ungefär 8 m:s djup under m. v. y., vilket medförde, att kajen fick dragas
längs tvenne räta linjer, bildande en mindre vinkel med varandra. Genom uträtning av
östra linjen, så att den kom i direkt förlängning av den västra, flyttades kajlinjen i öster
ut så långt, att djupet till berg blev ända upp till 16 m under medelvatten. Med användning
av nya förbättrade metoder för betonggjutning under vatten har man utan större svårighet
här byggt en ny kaj utanför den gamla. Arbetet tillika med en del undervattenssprängning
utfördes 1923—25 och av den efter uträtningen 362 m långa kajen hava nu 205 m 10 m:s
djup och resten, 157 m, 9 m:s djup.
Den nya kajen med tillhörande kaj plan vilar på till berg nedförda betongpelare; ett
snitt genom gammal och ny kaj visas å fig. 9.
Väster om Stigbergskajen finna vi Fiskhamnen, vilken erbjuder en bild av helt annat slag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
