Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs Hamn under 50-års-perioden 1882 till 1932. Av Hamnöveringeniör, major KNUT E. PETTERSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
å en längd av c:a 260 m till 5,0 m, vilket möjliggjordes genom att den tunga
grusfyllningen bakom kajen ersattes med slagg. Genom denna anordning, som ägde rum i
sammanhang med den utanför liggande farledens fördjupning till 5,8 m (se förut under
»Fördjupningar»), kunde kolångare av normal storlek angöra kajen till stor nytta för såväl stadens
gasverk som Västergötland-Göteborgs Järnvägs hamnbanetrafik. Under åren 1928—30
förbättrades denna kaj ytterligare, i det att å en sträcka av 268 m en 5,0 m bred brygga
i järnkonstruktion å träpålar uppfördes utanför den gamla kajen, varjämte 5,8 m:s djup
upptogs från farleden in till kajen. Å bryggan har Västgötabanan erhållit ett nytt spår,
varjämte de befintliga 4 kolkranarna flyttats ut å bryggan. Ombyggnadens konstruktion
framgår av fig. 5.
Vidare har Stenpirens östra sida ombyggts 1921—23, varjämte samtidigt (1922) en ny
pir i träkonstruktion den s. k. »Träpiren» byggdes till tjänst för den ökade
skärgårdstrafi-ken.
År 1927 utbyggdes kajplanet i Stora Bommens hamn framför Stora Tullhuset genom
en fristående 8,0 m bred bryggkonstruktion i järn, betong och trä utanför den gamla kajen
å 65 m:s längd. Denna ändring skedde i samband med Stora Tullhusets ombyggnad,
varvid delen närmast Stora Bommen utbyggdes åt väster lika långt eller 8 m; hamnen
erhöll därvid i tullhuset ett skjulutrymme på 400 m2, varmed en länge av trafikanter närd
önskan blev tillfredsställd.
Under krigsåren gjordes vidare en del provisoriska anordningar i hamnen, bland vilka
särskilt må nämnas en träbrygga längs de då nya fyllningarna på Marieholm (nuv.
Eärje-hamnen och delen söder därom) för avlastning av j ärnvägsledes ankommande props och
annat virke. Bryggan byggdes till en längd av 405 m utmed den befintliga
strandsko-ningen och avsågs för lastning i pråmar; bryggan tillbyggdes 1917—18 åt norr med 250 m,
sedan Drätselkammaren övertagit motsvarande sträcka i södra delen. Iyängs stranden
framdrogs ett dubbelt järnvägsspår; vid Eärjehamnens byggande slopades hela denna
provisoriska anläggning.
En överblick av kaj byggnadsverksamheten i Göteborgs hamn erhålles å den i fig. 12
givna grafiska framställningen av kajlängder och »våt kajarea», d. v. s. produkt av
kajlängd och djup vid medelvatten. Som framgår av denna tabell, vilken dock endast avser
kajer i egentliga hamnen, således ej i inre kanaler o. d., har kajlängden i egentliga hamnen
under 25-årsperioden från 1907 till 1932 mer än fördubblats. Det tempo, i vilket
kajbyggnadsverksamheten bedrivits, framgår av de inlagda medellinjerna. Vid 50-årsperiodens
början 1882 funnos som förut nämnts 3.380 m. kajer, byggda sedan 1844 d. v. s. under
38 år. I medeltal tillkommo alltså under denna period 89 m kaj pr år. I jämförelse
härmed visar 25-årsperioden från 1882 till 1907 en tillbakagång, i det kajbyggandet
omfattar endast 45 m pr år. Efter 1907 blir emellertid byggandet livligare och
medelsiffran för perioden från 1907 till 1932 utgör 192 m pr år. Ännu mer framträdande blir ök-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
