Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs Hamn under 50-års-perioden 1882 till 1932. Av Hamnöveringeniör, major KNUT E. PETTERSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedermera tillkommo de s. k. dubbelkranarna, som utmärkas därav att på ett stativ
arbeta tvenne kranar, vanligen en svängkran och en löpvagnskran, en anordning,
varigenom man på ett givet kaj utrymme kan erhålla ökat antal kranar. År 1926 anskaffades
till Stigbergskajen 4 dylika kranar, i vilka svängkranen var utförd med
vipparmskon-struktion, och blevo dessa kranar således hamnens första vipparmskranar. (Fig. 14).
På senare tid hava vipparmskranarna — av vilka ett flertal system finnas — alltmer
Fig. 15. Pontonkran n:r II — »Giraffen» — under bunkring av kol i Frihamnen.
undanträngt de äldre krantyperna. Som redan nämnts består framsteget med
vipparms-konstruktionen däri, att armens inställning för olika svängradier kan ske under full
belastning i kroken och med stor hastighet. Detta är möjligt, enär armen är så konstruerad, att
vid dess indragning eller utskjutning lasten rör sig horisontalt d. v. s. utan egentlig
kraftförbrukning. Vid vanliga styckegodskranar kan svängradien i allmänhet variera mellan
c:a 13 och c:a 20 m. För specialkranar bliva differenserna ändå större. Så t. ex. kan för
de 4 st. nya massgodskranarna i Sannegårdshamnen (levererade 1931) svängradien variera
från 11.5 upp till 27,5 m; och från 6,5 till 24,0 m för Pontonkran nr 2 (senedan). Med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
