Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs Hamn under 50-års-perioden 1882 till 1932. Av Hamnöveringeniör, major KNUT E. PETTERSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varjämte på vardera sidan av hamnen 2 spår framdrogos i en parallellt med kajen genom
upplagsplatserna utlagd gata. Förbindelsespåren mellan hamnen och bangården
framdro-gos med tanke på en framtida utbyggnad på något avstånd från de projekterade kaj
linjerna, och kommo därigenom att inledas på kajerna på ett för trafiken mindre bekvämt sätt.
Följande spåranläggningar hava senare anknutits till Sannegårds järnvägen vid
Sannegårdens bangård:
1) spår till dåvarande Gyllenhammars kvarnanläggning (A.-B. Göteborgs Ris- och
Valskvarn), 1913—14,
2) spår till dåvarande Mårten Pehrssons Kvarn, numera kvarnen Tre Fejon, 1914—15,
3) spår till Lundby Hamngata och Götaverken, byggt med anledning av tillkomsten
av Götaverkens första flytdocka, till vilken från Statens sida fordrades
järnvägsan-knytning, 1916—17.
Åren 1915—16 utlades, på grund av tidtals under krigsåren rådande svår trängsel, å
bangården ytterligare 3 st. spår om sammanlagt 1.450 m:s längd.
Nästa stora hamnbaneanläggning blev Frihamns järnvägen. Huvudspåret utgår från
Sannegårdsjärnvägen strax invid Tingstads station till en bangård på Tingstadsvassen om
9 spår; från denna utgå sedan dubbla kaj spår till samtliga kajer samt lastspår i gatorna
bakom skjulen. Det huvudsakliga arbetet utfördes, frånsett en del terrassering, under åren
1920—21. Till samtliga kajspår har här för första gången vid nybyggnad använts s. k.
gaturäler, vilka lagts på syllar som vanliga räler; spåren hava i stort sett stått sig mycket
väl mot sättningar, och lyftning och justering har ej behövt göras förrän efter c:a 10 år.
Totala längden av Frihamnsspåren utgör f. n. c:a 12,5 km. Under åren 1922—29 hava
endast ett par mindre ändringar och utökningar gjorts inom Frihamnen.
Under åren 1930—31 utfördes förbättringar å ett flertal spåranordningar inom skilda
delar av hamnen. Förutom några mindre, huvudsakligen växelförbindelser omfattande
anläggningar å Fiskhamnsbangården och Masthuggskajen, hava rätt stora tillbyggen gjorts
i Frihamnen och Sannegården. I Frihamnen har lagts ett nytt utdragsspår vid
bangårdens östra ände och ett tredje lastspår framför administrationsbyggnaden å södra piren;
hopknytning av södra pirens kaj spår och de bakre spåren å samma pir har gjorts över en
vändskiva å pirspetsen, varjämte förbindelsen till norra pirens kajspår omlagts. I
Sannegårdshamnen hava förbindelsespåren mellan bangården och kajerna omlagts så, att de
direkt ingå i kajspåren, varvid tidigare påpekad olägenhet för vagntrafiken försvunnit; å
västra sidan hava dessutom två nya spår utlagts bakom bakre upplagsplatserna, och å östra
sidan har omläggning av inre gatan med tillhörande spår gjorts i samband med ändrad
tomtindelning.
Från Bergslagsbanans bangård vid Lärje har 1914—15 utdragits ett industrispår längs
insidan av Marieholms industriområde till en längd av c:a 3 km. Från detta spår utdrogs
samtidigt det förut omnämnda »kristids »-spåret av 1915, flyttat österut 1918 och rivet
1927 vid Lärjehamnens tillkomst. Den normalspåriga förbindelse till Lärjehamnen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
