Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektroteknikens 50=åriga utveckling i Göteborg och dess omgivningar. Av Professor FREDRIK H. LAMM.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
staden bör öfvertaga den elektriska belysningen härstädes. Redan för 14 år sedan förekom första gången till
behandling hos stadsfullmäktige ett förslag att inköpa det ena bolagets belysningsanläggning. Då förslaget
om inköp deraf sista gången, med 24 röster mot 24, afslogs, skedde detta, att döma af drätselkammarens
betänkande, hufvudsakligen af den anledning, att man ansåg, det staden icke borde för egen räkning öfvertaga
något belysningsverk, innan genom nya ordningsföreskrifter blivit bestämdt, att stadsfullmäktiges tillstånd till
framdragande af elektriska ledningar erfordrades, så att staden kunde förekomma, att nya belysningsbolag
upp-stode och konkurrerade med stadens eget belysningsverk. Sådana ordningsföreskrifter finnas numera, och
der-med är nämnda betänklighet undanröjd. Utan tvifvel var det ock tanken på lämpligheten af stadens
öfver-tagande af den elektriska belysningen, som föranledde till att koncession år 1902 beviljades bolagen endast för
en tid af tre år.
Mot stadens öfvertagande af den elektriska belysningen torde möjligen anföras, att staden ej bör befatta sig
med industriela företag och att ett sådant icke kan af staden skötas så affärsmässigt och ekonomiskt som af ett
enskildt bolag, hvarför det vore lämpligare att öfverlåta densamma till enskilda bolag med förbehållande åt
staden af viss andel af vinsten. Det förra skälet kan dock, som ofvan nämnts, ej gälla då det är fråga om en
anläggning, som afser att fylla ett kommunalt behof, och saknar i förevarande fall så mycket mer betydelse,
som staden redan har den med den elektriska konkurrerande gasbelysningen i sin hand.
Hvad åter angår påståendet att staden ej kan sköta ett företag ekonomiskt, må, oafsedt att staden kan
erhålla billigare lånemedel för anläggningen än ett enskildt bolag, anmärkas, att erfarenheten här i staden
knappast gifver stöd för ett sådant påstående och att, då det är fråga om en för allmänheten afsedd
anläggning, man ej må se blott på den behållna afkomsten af företaget utan jemväl på den fördel, allmänheten i ena
och andra fallet har af detsamma. Bland stadens industriela företag märkas i främsta rummet gasverket och
spårvägarne. Då gasverket år 1888 öfvertogs af staden, var priset å gas 21 öre kubikmetern, men oaktadt
priset sedermera sänkts, så att det numera utgör, för lysgas 12 öre och för kokgas 10 öre kubikmetern, hvilket
ju innebär en ofantlig fördel för stadens innevånare, lemnar gasverket dock, med ett deri nedlagt kapital af
ungefär 2 millioner kronor, årligen en afsevärd behållning, som för sistlidet år uppgiek till omkring 265,000 kronor.
Och hvad spårvägarne beträffar är redan nu spårvägsnätet större samt afgifterna lägre än hvad som skulle
blifvit förhållandet, om ny koncession beviljats det engelska spårvägsbolaget i enlighet med det senast
upprättade förslagskontraktet, hvilket dock ansågs fördelaktigt för staden, hvarjemte det visat sig, att ehuru
staden för förvärfvande af rättighet att sjelf få anordna spårvägstrafik i sina gator erlagt nära 940,000 kronor,
spårvägarna gifva en vinst, vida öfverstigande hvad som skulle tillfallit staden enligt berörda kontrakt.
Med det anförda har beredningen ingalunda velat ingifva förhoppning om, att i alla afseenden lika
lysande resultat kunna vinnas genom stadens öfvertagande af den elektriska belysningen, men deraf torde
emellertid framgå, att industriela företag kunna af kommunen skötas på ekonomiskt fullt tillfredsställande sätt; att
företag, som afse att fylla kommunala behof, men äro af sådan beskaffenhet, att de måste monopoliseras, böra
förvaltas af kommunen; samt att, då man ej kan förutse alla utvecklingsmöjligheter, ett koncessionsaftal, som vid
dess uppgörande kan synas för kommunen synnerligen förmånligt, snart nog kan visa sig oförmånligt och
hämmande på kommunens utveckling. Genom uppförande af ett elektricitetsverk för staden skulle man ej blott vinna
en afgjort bättre belysning inom samhället, utan beredningen är förvissad om, att erfarenheten mycket snart
skulle visa, att anläggningen äfven med nedsättning i priset vore för staden ekonomiskt fördelaktig.
Beredningen har derför kommit till den bestämda öfvertygelsen, att staden ej bör inlåta sig på meddelandet
af ny koncession till belysningsbolagen för längre tid än som kan vara nödig för att staden sjelf skall kunna
anordna belysningen enligt fullt rationela principer och efter en väl genomtänkt plan. Då svårigheterna och
kostnaderna härför ökas ju mer de nuvarande ledningsnäten utvidgas, har inom beredningen ifrågasatts, att
staden skulle söka att redan vid den nuvarande koncessionstidens slut få tillösa sig belysningsbolagens
anläggningar. Med anledning häraf aflätos skrifvelser till bolagen med förfrågningar, huruvida och på hvilka vilkor
de voro villiga att vid koncessionstidens utgång å staden öfverlåta sina anläggningar.»
Därefter följer en redogörelse för de upprepade underhandlingar, som förts mellan
beredningen och de båda bolagen. Det av beredningen såsom grundval för underhandlingar
framställda förslaget innebar, att staden skulle vid nuvarande koncessionstidens slut till
bolagen erlägga, förutom värdet av bolagens egendom, tillhopa omkring 815.000 kronor
eller mer än 2 % gånger bolagens inbetalta aktiekapital. Enligt bolagens sista erbjudande
«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
