Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs bangårdar. Av Bandirektör ANTON LARSSON RYHAGEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stationshus, varigenom ernåtts, att persontrafiken för samtliga till Göteborg inlöpande
järnvägar utom Säröbanan blivit sammanförd till en plats, Göteborgs Centralstation.
Västgötabanans nya ingångslinje följer från en nyanlagd skiljestation vid Bärjeholm
Bergslagsbanans östra sida till Gamlestaden, där Säveån passeras på en nyuppförd bro i
högt läge, går sedan genom en år 1931 anlagd vägport under västra stambanans fyra spår
och därifrån genom Olskrokens station fram till den nya stationsbyggnaden vid
Burggreve-gatan.
Den förutvarande stationen Bärje å V. G. J. har i samband med omläggningen
övergått till att enbart vara anslutningsplats för industrispår bl. a. till oljehamnen vid
Marieholm. V. G. J. godsbangård å Hultmans holmes östra del samt dess därifrån utgående
hamnbanespår komma liksom dess rangerbangård m. m. å Marieholm att fortfarande
bibehållas, och banans förbindelse med dessa från den nya skiljestationen över viadukten vid
Bärje förblir oförändrad.
Järnvägens vagnfärjor komma att såsom hittills föra banans vagnar runt hamnen för
direkta lastningar och lossningar till och från fartyg. För att ytterligare förbättra den
smalspåriga banans förbindelser med hamnens kaj områden har i närheten av Gamlestadens
fabriker i direkt anslutning till Olskrokens station anlagts en mindre bangård, avsedd för
omlastning av vagnslastgods mellan de normal- och smalspåriga järnvägsanläggningarna.
Bohusbanan.
Bohusbanan, vid sin tillblivelse även kallad »Bohuslänska längdbanan», har för sin
entré i Göteborg varit jämförelsevis anspråkslös, i vad det gäller särskilda
bangårdsan-ordningar, men Göteborgs bangårdsfrågor hava i själva verket utövat ett rätt väsentligt
inflytande på banans tillkomst såväl i fråga om tidsföljden för byggandet av banans olika
delar som beträffande tiden och sättet för banans införande till Göteborg.
Beslutad av riksdagen år 1898, byggdes först denna statsbanelinjes nordliga hälft från
Uddevalla norröver under åren 1898—1903, på grund av att vissa skiljaktiga meningar
rådde rörande sträckningen av linjen närmast Göteborg, vilka olika meningar hänförde sig
till oavgjorda frågor i samband med den diskuterade omgestaltningen av Göteborgs
bangårdar och hamanläggningar.
Det ursprungliga förslaget för Bohusbanans sträckning förutsatte bro över Göta älv
vid Bärjeholm och ingångslinjen till Göteborg förlagd utefter Bergslagsbanans huvudspår
från Bärje till Olskroken. Västgötabanans viadukt över Bergslagsbanan vid Bärje
försågs på grund därav med erfoderliga genomfartsöppningar för den emotsedda
Bohusbanan.
Under åren 1902—1907 byggdes Bohusbanans södra del från Uddevalla till
Göteborg-Tingstad å norra sidan av Göta älv. En alltjämt bestående oklarhet ifråga om läget för
Bohusbanans bro över älven och därtill anslutande viadukter fördröjde linjens inledande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
