Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sockerfabrikationen under 50=årsperioden 1882—1932. Av Disponent SIGVARD REUTERSKIÖLD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värvade sockerbolaget den framstående vetenskapsmannen Doktor Harald I/undén till
ledare för sitt forskningsarbete. Doktor I/undéns död 1930 avbröt hans sällsynt
framgångsrika gärning, men på den grund han lagt fortsätter arbetet på sockerbolagets laboratorier.
Till sist några ord om sockerraffinaderiet i Göteborg. — Som förut nämnts, anlades
detta år 1808 och har alltsedan dess varit i drift, om man undantager den tid av 4 till 6
veckor om året som användes för underhålls- och utvecklingsarbeten.
Sockerbruket år 1932.
Då Tekniska Samfundet bildades, 1882, var produktionen 12,000,000 skålpund
(= 5,1 milj. kg.) pr år och är nu 60 å 70 millioner kg. Denna utveckling har möjliggjorts
genom paviljongsystem. Varje del av fabriaktionen har sin särskilda byggnad.
Elektriciteten och isolerings-tekniken har möjliggjort denna utveckling. Transportanordningarna
hava rationaliserat driften. Dessa transportanordningar hava studerats av E. Thorelli
och beskrivits i »Industriell Rationalisering i Praktiken» av G. Törnqvist 1931.
Kolonialsockerraffineringsproblemet har även lösts tekniskt och ekonomiskt. Under det
att sockerraffineringen 1882 fordrade 100 % stenkol av insmält råsocker och 9 arbetstimmar
på 100 kg. råsocker, är motsvarande tal år 1932 — 18 % stenkol och 1,2 arbetstimmar.
Detta framgångsrika arbete på sockerindustriens breda front gör, att då makterna
ånyo ledsna på att förlora penningar på sockerexport, Sverige med gott mod kan se
framtiden an för sockerindustrien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
