- Project Runeberg -  Tekniska samfundet i Göteborg 1882-1932 /
417

(1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två märkliga tilldragelser inom bryggeriindustrien för 50 år sedan. Av Ingeniör ERIK OLSON

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Två märkliga tilldragelser inom bryggeriindustrien för 50 år sedan.



Av

Ingeniör ERIK OLSON.

Omkring år 1882, sålunda för 50 år sedan, puttrade och sjöd det av teknisk nydaningslust
inom bryggeriindustrien. 50 år tidigare hade den uråldriga bryggerihanteringen genom
det bayerska underjäsningsförfarandet lyfts från hantverk till ett industriellt plan. Det
långlagrade, ädla, hållbara under jästa ölet, kunde tillverkas i stora kvantiteter för successiv
konsumtion, det kunde inom vissa gränser förvaras tappat och försändas, det hade med
andra ord antagit en industriprodukts karaktär i motsats till det hantverksmässigt
tillverkade överjästa ölet, som måste njutas färskt.

Förutsättningen för stora anläggningar var skapad och under trycket av en ständigt
stegrad efterfrågan efter det nu alltmer som folkdryck brukade lagerölet anlades stora
bryggerier, vilka under den allmänna tekniska uppsvingsperioden på 1860- och 1870-talen
tillgodogjorde sig ångans och maskinteknikens nya hjälpmedel.

Men med den ökade storleken på anläggningarne framträdde även tydligare bristerna
i den dåtida bryggeritekniken. Ju större bryggerierna blevo, desto större
lagerkällarutrymmen krävdes och desto väldigare blev isförbrukningen. Eåga temperaturer voro
nämligen underjäsningsteknikens A och O. Kyla behövdes för den varma vörtens
nedbringande till en för jästtillsättningen lämplig temperatur av c:a 70 C. och för att hålla
jäsningslokalerna vid ungefär samma temperatur. Kyla behövdes för reglerande av den
jäsande vätskans temperatur och densammas ytterligare nedkylning, innan den
överlämnades till efter jäsning och lagring under månader i lagerkällarna, vilkas temperatur måste
hållas så nära o° som möjligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tekniskgbg/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free