Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern kemisk=teknisk undervisning och forskning. Intryck från en resa till europeiska kemiska laboratorier sommaren 1931. Av Professor J. ARVID HEDVALD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drag. På detta arbetssätt och på idéen att, om till en början också i mycket liten skala, som
centrum för fabrikationen inrätta ett forskningslaboratorium vilar idag Tysklands största
industriföretag. Man finner metoden redan på mycket tidiga, vi kunna säga primitiva
utvecklingsstadier av sådana verk som »I. G. Farbenindustrie A.-G.» (f. d. »Badische Anilin
u.Soda» m. fl.), »Deutsche Metallgesellschaft», »Siemens» o. s. v. Idéen fanns också hos
Werner v. Siemens. Med rätta kan det därför i en av Siemeuskoncernens publikationer
sägas: »Dem Befragen der Natur im Experiment, dem wissenschaftlich-methodischen
Ar-beiten, welches dem Begriinder Werner Siemens eigen war, sind seine Werke treu geblieben».
Forskningslaboratoriet hos »Siemens» kom emellertid först i början av detta sekel att börja
spela en större roll. Det var under v. Boltons ledning och på Wilhelm v. Siemens
förslag, som arbeten med utexperimenterandet av för elektriska glödlampor lämpliga trådslag
igångsattes. Det var då, som bl. a. tantallampan kom till. Sedan laboratoriet redan så
snart efter sin tillkomst visat så lysande prov på sin arbetsduglighet, synes det ej ha mött
några svårigheter att få det vidare utbyggt till de enorma möjligheter i både materiellt
och anligt avseende, varöver det nu förfogar. Ett nytt laboratorium av 1907—1908 visade
sig redan fyra år senare i trängande behov av utökning och efter en av Wilh. v. Siemens
inspirerad plan började det nya forskningslaboratoriet att byggas ute i Siemensstadt mitt
under brinnande krig 1916. Under den värsta inflationstiden avslutades inredningen, och
sedan dess kan Siemenskoncernen anse sig förfoga över ett av de bästa
forskningslaboratorier i världen. Jag har ej kunnat neka mig att anföra dessa korta data, vilka så bjärt visa
det ofta nödvändiga men sällan förstådda skiljandet mellan begreppen »spara» och
»icke utgiva penningar». Ej sällan kan det vara mera framsynt ekonomiskt, att verkligen
giva ut penningar.
Sedan 1924 förfogar detta institut över c:a tvåhundra anställda, varibland ett flertal
professorer, och har till sin hjälp »die Zentralstelle fur wissenschaftlich-technische
For-schungsarbeiten», vars uppgift enligt Siemenspublikationen »Von Werkstatt zur
Werk-stadt» är: »Einleitung und Uberwacliung von neuen Forschungsarbeiten; Auskunfterteilung
und Beratung in wissenschaftlichen Fragen, auch in solchen, die iiber die eigentlichen
Arbeitsgebiete des Konzerns hinausgehen; Aufrechterhaltung der Beziehungen zu
wissenschaftlichen Gesellschaften––––––-usw; Begutachtung der Beitragsleistungen an diese
Institute und Gesellschaften; Veranstaltung von wissenschaftlichen Vorträgen und endlich
Herausgabe der »Wissenschaftlichen Veröffentlichungen aus dem Siemens-Konzern». Den
senare publikationen är som bekant en mycket frekventerad journal, och jag hänvisar till
densamma, årg. 1926 för att ur prof. Gerdiens redogörelse för forskningslaboratoriets
tillkomst, rumsplan, inredning och arbetssätt hämta icke endast mera ingående kännedom om
detta beundransvärda institut utan ock uppslag till för Sveriges vidkommande i hög grad
behövliga tekniska forskningsinstitutioner efter en reduktion till en för våra förhållanden
lämplig skala. Ty säkert äro våra omständigheter icke så små att vi ännu en gång böra
låta tanken på en på egna idéer och egna experiment vilande ytterligare förbättrad kemiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
