Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern kemisk=teknisk undervisning och forskning. Intryck från en resa till europeiska kemiska laboratorier sommaren 1931. Av Professor J. ARVID HEDVALD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äro även undersökningarna rörande dilatationen hos kol- och kvartsstavar. För moderna
elektriska mätapparater på många områden är den elektriska ledningsförmågans ändring
under tryck av stor betydelse, och ett flertal undersökningar avseende utexperimenterandet
av lämpligt ledningsmaterial med stor tryckeffekt voro i gång.
På de kemiska och elektrokemiska laboratorierna sysslades mest med metallkemi.
Jag blev i tillfälle att se experimenten med elektrolytisk framställning av beryllium, en i
tekniken förhållandevis ny lättmetall, vars inlegering i t. ex. koppar verkar i hög grad
förändrande på kopparns egenskaper även vid små procenttal. Framställningen skedde ur
ett 14250 varmt bad av berylliumfluorid med katoder av svenskt järn, som långsamt drogos
upp ur smältan medförande ända till 5 kg.-stycken av den lätta, vita och rätt spröda
metallen. En intressant metod för valsningen av denna metall med en smältugn direkt
ovanför valsarna förevisades även. Bakom denna anordning lågo besvärliga försök med
utexperimenterandet av lämplig temperatur och passande valsningstryck.
Elektrolytisk förkromning stod givetvis på dagordningen, och arbeten med metoder
härför utfördes i ett litet laboratorium, som för kort tid sedan använts för helt andra
ändamål, ett typiskt exempel på nyttan av den »rörlighetsprincip» som genomgick hela
forskningsinstitutet. Träställningar, hopsatta som ur en bygglåda, några enkla elektrolyskar,
likaledes av trä, och så framdragning av ström, spolvatten och tryckluft från de överallt
åtkomliga ledningarna. Det fanns naturligtvis en specialist för detta otroligt effektiva
system av ledningar överallt. Han heter dr. ing. Haeder, träffas i »Werner-Werk» och är
en värdefull bekantskap för dem, som ha med dylikt att skaffa. — Att man på ett sådant
här ställe, som verkar som något slags »Encyclopädie der gesamten Technik», någonstans
skulle träffa på ett arbetsfält för korrosionsundersökningar kunde väl betraktas som
självklart. Jag vet, att det på sina håll även i Göteborg kan vara av intresse, att ett av allt att
döma mycket effektivt skydd mot korrosion av aluminium hade utexperimenterats.
Prag.
Från Berlin gick resan till Prag, vars studieliv och institutioner ofta lämna
utmärkta exempel på slavernas i flere hänseenden egenartade sätt att uppställa och angripa
ett problem. Och det var ju just ett av resans syften att erhålla en mera allsidig belysning
på de frågor jag önskade diskutera. Jag vill här genast framhålla, att jag icke blev
besviken. Vad detta pånyttfödda rike redan åstadkommit eller planerat för att hävda sitt
berättigande med de hjälpmedel, som stå ett litet folk till buds — alltså icke vapen utan de
kulturella insatserna — är i många fall mycket imponerande. Vad man möter av
företeelser inom Prahas studieliv är i flere hänseenden också förbryllande. För att rätt fatta vad
man ser är det faktiskt oundgängligt att erinra sig några data ur landets tidigare historia
och därmed jämförande betrakta den situation, som inträdde genom Versaillestraktaten 1918.
Man förvånar sig då mindre över den ej sällan mycket iögonfallande tendensen att på nytt
i gärning och skrift hävda slavisk kulturs berättigande till existens. Man märker icke obe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
