Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern kemisk=teknisk undervisning och forskning. Intryck från en resa till europeiska kemiska laboratorier sommaren 1931. Av Professor J. ARVID HEDVALD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjeckiska institutioner finnas, likaledes i Brno, dessutom ett universitet, grundat 1919,
med 2785 studenter. Den tekniska högskolan till vilken det nyssnämnda laboratoriet hör,
fanns däremot redan före 1918 och har nu ca 1700 studenter. Vidare finnas en
lantbruks-högskola med 22 professorer och 300 elever och en veterinärhögskola. De icke slaviska
intressena representeras endast av en tysk teknisk högskola av år 1849 med 35 professorer
och liksom den föregående ungefär 1700 studenter.
Det är uppenbart, att de tyskspråkiga instituten i stort sett icke ha någon anledning
att finna sig särdeles väl efter tiden för omvälvningen. Den tyska kulturen och dess
representanter är ej ens, då de länge haft säte och stämma och till hälften naturaliserats,
särdeles avhållna. Mina tjeckiska kolleger tillstodo också tämligen oförbehållsamt, att det
nog ligger en viss tanke bakom att för närvarande ej mer än nätt och jämt till
existens-minium underhålla de tyska institutionerna. Men samtidigt får nog erkännas, att de sökte
se rätt objektivt på vad den tyska företagsamheten och organisationsförmågan betytt
under gången tid.
Även om tysken här är så litet älskad, att tjeckerna på tal om Codex Argenteus och
andra dyrgripar, som Sverige »räddade» under det trettioåriga kriget, uttryckte sin glädje
över »att de åtminstone ej hamnat i Tyskland», så tror jag att de tyska
kulturinstitutionerna ändå skulle ha det betydligt bättre, om det icke fanns en annan faktor med i spelet,
som anses direkt motverka tjeckernas storslaviska framtidsplaner. Denna faktor är det
stora crux, som består i, att de slaviska eller andra av Tjeckoslovakiet eftertraktade folk,
som icke hava tjeckiskan som modersmål, hellre, än att inlära detta relativt opraktiska
främmande språk för att kunna begagna undervisningen i de tjeckiska skolorna, skaffa
sig kunskaper i något annat främmande för dem mera nyttigt språk. Därvid kommer
naturligtvis både på grund av läge och andra förhållanden i första rummet tyskan i fråga, och det
ligger ju då också närmast till hands att studera vid de redan befintliga tyska
lärdomsinsti-tuten. Häri ligger också förklaringen till det förhållandevis stora antalet studenter vid de
tyska universiteten och andra högskolorna, vilkas elever således visst icke alla äro tyskar,
kanske icke ens flertalet. Här har tjecken en svår nöt att knäcka. Han vill ej i
onödan understödja de tyska läroanstalterna, men han vet också att nutidens ungdom är
tillräckligt realitetsbetonad för att icke låta sig påtvingas ett system, som för densamma skulle
innebära försvårade eller försenade framtidsmöjligheter. Bli de tyska instituten i
Tjeckoslovakiet genom för knappa anslag icke i stånd att meddela fullgod undervisning, så kan
denna ungdom söka sig vägar ut över gränserna, och det är ju precis motsatt vad den
nationellt sinnade tjecken vill. Det synes mig rätt sannolikt, att det till sist blir detta
förhållande, som den tyska kulturen ändå kommer att leva vidare på. Följderna av för
knappa understöd eller för omoderna lokaler hava nämligen redan visat sig. Under min
resa fann jag på de kemiska laboratorierna i Europa ett ganska stort antal slaver för vilka
det borde varit — geografiskt sett — naturligare att studera i Prag eller Brunn. I Ziirich
vid den bekanta och av utlänningar i alla tider flitigt besökta »Eidgenössische Techn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
