Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern kemisk=teknisk undervisning och forskning. Intryck från en resa till europeiska kemiska laboratorier sommaren 1931. Av Professor J. ARVID HEDVALD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hochschule» fick jag uppgiften, att efter fallande procenttal räknat följande länder äro
representerade: Holland, Ungern, Tyskland, Italien, Polen, Rumänien, Frankrike, Norge
Egypten, Jugoslavien, Österrike, Grekland, Euxemburg, U. S. A., Tjeckoslovakiet,
Ryssland, Spanien, Japan, England, Peru, Argentina, Danmark, Finland, Eettland, Sverige
(2 stud.), Belgien, Brasilien, Bulgarien, Kina, Estland, etc.
Som det nu, vad lokaler och utrustning beträffar, är för den del av den tyska tekn.
högskolan, »Nemeckå Technika», som fortfarande håller till i de urgamla
klosterkomplexen vid Husova trida (Hussgatan) i Stare Mesto (Gamla staden), så är missnöjet över
förhållandena från tyskarnas sida utan tvivel fullt berättigat. Visserligen är omgivningen
klassiskt naturvetenskaplig; det var nämligen vid den andra hörngatan Zlatå ulicka
(guldgränden), som Rudolf II:s hovalkemister levde och verkade, och den kejserlige
hovastronomen hos samme monark, Tycho Brahe, har väl också dykt upp här under sina
sista år, men det kan ändå bli litet trist i längden att tillbringa hela sin arbetsdag
i ett rum utan naturlig belysning, som min kollega i kemisk teknologi, professor Ditz,
gjort nu i många år. Det känns till och med en smula extra hårt, ty strax före
omvälvningen stod en nybyggd tysk högskola vid Horskå färdig, men den anammades till
två tredjedelar av tjeckerna efter »Versaillesutbrottet» till tjeckisk handelshögskola.
En tredjedel disponeras emellertid för det ursprungliga ändamålet, och där sitter
bl. a. professorn i oorganisk kemi G. Huttig och har en utmärkt institution, som
jag senare skall nämna något om. Det synes mig icke så märkligt, att dylika för-
ändringar till de nya herrarnas favör här och där företagits; det finns nog folk, som
i liknande situation skulle ha plockat av tyskarne alltsammans, och det må för övrigt
framhållas, att även de tjeckiska instituten i lokalavseende mångenstädes ännu lämna
synnerligen mycket övrigt att önska. Ute i de nya stadsdelarna bortom den gamla
borgen Hradcany bygges emellertid för närvarande en ny tjeckisk teknisk högskola,
som, så vitt jag kan döma av vad som redan stod färdigt och av mig företedda
ritningar och övriga planer, torde bli nummer ett i hela Europa. Under sådana
förhållanden går det ju lättare för de tjeckiska lärofäder, som ännu dras med dåliga lokaler,
ty de ha inom en snar, t. o. m. mycket snar framtid något gott att vänta. För tyskarna
är det värre. Visserligen ha tjeckerna ställt sina avlagda institutioner i utsikt att ärva,
men det ligger icke mycket för tyskarna att taga vad andra rata, även om någon
förbättring härigenom skulle vara att vinna. Måhända skulle för övrigt den dock väntade
verkliga förbättringen endast förhalas. Hur som helst, så gå förhandlingarna både
härom och om andra viktiga frågor mycket långsamt, bl. a. beroende på en så gott som
obefintlig kontakt mellan tjeckiska och tyska kolleger.
I den nya vetenskapliga stadsdelen finnes redan åtskilligt som är färdigt, t. ex. ett
institut för jordbruksforskning, kanske närmast påminnande om vårt »Experimentalfältet»
samt »Cukrovarnicky ustav», d. v. s. de tjeckiska sockerfabrikernas institut för
sockerforskning. Vidare står av den nya »Ceska Technika» det kemiska laboratoriet färdigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
