Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern kemisk=teknisk undervisning och forskning. Intryck från en resa till europeiska kemiska laboratorier sommaren 1931. Av Professor J. ARVID HEDVALD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sträng ordning utan känsla av tvång. Det var en samling folk, som alla drevos till arbetet
av det enda tvång som är människovärdigt — intresset för ett problems lösning.
Wien.
Det var tiden, som lade hinder i vägen för en extra anhalt i Blansco-Macocha. Några
utfärder till de geologiska undren i Morava Kras (Karst) och utsikterna att få anrika
mineralsamlingen från någon av de berömda förekomsterna av halvädelstenar hade varit mycket
lockande. Med saknad skilj des vi från detta land, där tvärtemot alla rykten inga andra
inbyggare än uniformerade poliskonstaplar, konduktörer och lägre tulltjänstemän vägra
att tala annat än tjeckiska. Tyska kunna de alla och franska ingen utom de bildade. —Från
tåget är färden till Wien ända från Prag till slutmålet, trots det intressanta landskapet, bra
mycket mindre för ögat än vägen från Dresden till Prag utmed Elbe genom Sachsiska
Schweiz. Jag kunde således lugnt ägna mig åt ett korrektur och funderingar, hur jag skulle
få tag i adressen till redaktören för »Zeitschr. f. angew. Chemie», som jag glömt. Frågan
blev så småningom på enklast möjliga sätt besvarad. Hela tåget var fullt med resande
från alla världens kanter till de stora kemiska och tekniska kongresserna, som under
pingsten skulle äga rum i Wien, och det dröjde ej så länge förrän jag fann, att mannen mitt emot
mig i kupén, dr Foerst, var den jag sökte!
Wien gör ett beklämmande intryck. Man förnimmer i varje hörn, att de en gång till
ett stort och mäktigt rike avpassade kulturinstitutionerna ej längre stå i någon lycklig
proportion till vad som av detta land i det minst framsynta av alla fredsslut kvarlämnats och,
att de ej längre så kunna vårdas som de förtjäna. Kanske märker man det dock minst på
undervisningsanstalterna, där studentantalet håller sig väl uppe och, där man i en del fall
nästan slösat med utrustningsanslag. Jag tänker särskilt på professor Wolf Mullers
kemisktekniska laboratorium vid Getreidemarkt, en nybyggnad till den tekn. högskolan och invigt
i samband med kongresserna, som jag nyss nämnde. I detta laboratorium har prof.
Muller i hög grad gått in för principen arbeten i halvstor skala, och en, så länge det nu
räcker, modern och i alla avseenden förstklassig installation av kemisk-tekniska maskiner
kan beundras och från och med 1931 års vintersemester av studenterna användas. Under
året (1932) utkommer en särskild beskrivning av detta ultramoderna pedagogiska
underverk. Däri finnes efter anläggande av lämpliga reduktionsfaktorer en hel del att taga
vara på, ty tekniskt genomtänkt var det säkert in i varje detalj. Hur just Wien skall gå i
land med institutionsinredningar av den sorten är mig en gåta, men —»Wien dansar och ler».
Jag kan icke hjälpa, att jag allt mer och mer håller med professor Kremann i Graz om
värdet av dessa dyra »undervisningsfabriker». Jag vill varken neka mig eller någon annan
vad han nyligen skrev i ett brev till mig: »Ich sehe, dass man also auch bei Ihnen dem
modernen Zuge folgend sich bemuht an den technischen Hochschulen Praktikanteniibungen
einzurichten, bei denen die Operationen und Dimensionen der Technik nachgeahmt werden
sollen. Uber die Zweckmässigkeit solcher Ubungen kann man, wenn sie tatsächlich Wirk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
