Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern kemisk=teknisk undervisning och forskning. Intryck från en resa till europeiska kemiska laboratorier sommaren 1931. Av Professor J. ARVID HEDVALD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lichkeitswert haben sollen, verschiedener Meinung sein. Diese Einrichtungen kosten dem
Staat nngeheuer, besonders wenn man sie stets auf der modernen Höhe halten will, sonst
veralten sie viel zu rasch im Verhältnis der ersten Anschaffungskosten. Viel billiger käme
es fur den Staat, wurde er den Studierenden ausnahmslos das Geld in Stipendienform zur
Besichtigung und Arbeit in den Industriestätten geben. Dabei wäre eine Veraltung
un-möglich.» Det är onekligen synpunkter att taga fasta på. Vi behövde egentligen även
här systematisera det nuvarande samarbetet med de fabriker, som beredvilligt ordna med
praktikplatser för våra elever. Tekniska Samfundet tog för några år sedan initiativet till en
diskussionsafton om samverkan även vad undervisningsfrågor beträffar mellan
utbildnings-anstalterna för ingeniörer och dem, som skola använda ingeniörerna. Den nu tillsatta
kommittéen för ordnande av ingeniörselevernas praktik har också i detta avseende en
mission att fylla, och ingående diskussioner angående praktikens största möjliga
effektivitet ha redan flere gånger förts.
Den gamla tekniska högskolan vid Karlsplatz hade just ingenting att visa upp i
labo-ratorieavseende. Då var den kemiska teknologien nästan bättre tillgodosedd på
universitetet, där man, som ofta utrikes, hade en professur även i tillämpad kemi. Tänker man
på att universitetens kemister i allmänhet skola gå ut som lärare, så är det ju onekligen litet
egendomligt, att någon undervisning i kemiens tillämpningar icke alls förekommer i Sverige.
De läroböcker, som sedan användas ute i skolorna, äro ju undantagslöst också blottade på
några sådana uppgifter av egentligt värde. »Durres Eaub » och »graue Theorie » blir vad en
gymnasieelev och student fått av detta ämne, som kanske dock mer än något annat i
tillämpad form kommer att spela en roll för hans liv. Det är detta missförhållande man försökt
råda bot på utrikes genom att vid universiteten ha en professur i tillämpad kemi. Tyvärr
kan vi i Sverige ej heller i detta avseende sägas ens ha följt med vår tid, långt mindre vara
före, som man underligt nog här ofta tror. I detta land är det ju ännu till och med möjligt,
att de båda högre läroanstalterna för utbildning av ingeniörer sakna en professur i tillämpad
fysik. En dylik vid vardera vore dock en självklar sak. På Chalmers är detta dock
endast en bland många ofullständigheter, som kräva sitt snara avhjälpande, om ej den
oproportionerligt stora arbetsbördan för de nuvarande alltför få professorerna skall
äventyra utbildningens modernitet och kväva en framgångsrik, sekellång utveckling.
Det är prof. Pollack, som har hand om undervisningen i tillämpad kemi i
universitets-laboratoriet Währingerstrasse 42. I sin egenskap av organiker blir det ju egentligen bara
den delen av den kemiska teknologien, som han närmare befattar sig med. Han hade
inrett ett ändamålsenligt laboratorium för arbeten i litet större skala. Där fanns synnerligen
praktiska apparater, alla uppställda i en enda sal. Dessa maskiner voro i allmänhet
levererade av firman Louis Bochmann, Barawitzkagasse 21, Wien 19 och utgjordes av: en
va-cuumpanna på c:a 100 liter, en destillationskolonn med möjlighet att noga iakttaga
temperaturer och att på ett flertal nivåer uttaga olika fraktioner, ett rörverk för bestämmande
av npplösningshastigheter vid olika krossningsgrad etc., en smältkittel för arbeten vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
