Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern kemisk=teknisk undervisning och forskning. Intryck från en resa till europeiska kemiska laboratorier sommaren 1931. Av Professor J. ARVID HEDVALD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det »kemiska maskinlaboratoriets» inredning. Och även denna gång — liksom hos dir.
Stanek i Prag — fick jag höra samma åsikt beträffande byggandet av små fabriker på
dylika laboratorier. Det kan man göra, om det rör sig om en alldeles speciell industris
intressen, vilka under sådana förhållanden dock knappast kunna beräkna att helt tillgodoses
med tillhjälp av statsmedel, såvida inte vederbörande läroanstalt kan betraktas som till
väsentlig del utbildningsplats för denna industris ingeniörer. Några dylika förhållanden hava
vi ju knappast i Sverige. För elevernas övningar ansåg professor Guyer, att en grundlig
teoretisk och analytisk skolning var nödvändig men också tillräcklig. Finns tid i större
utsträckning tillgänglig, så kan man ju låta dem få några laborationer med en eller annan
enkel, allmänt använd fabriksmaskin, exempelvis en kolonn eller filterpress, men vida
viktigare är att de få utföra ett forskningsarbete, som visst icke behöver företagas i någon
större skala. Gäller det en ren fabrikationsmetod eller liknande, så kan det vara alldeles
tillräckligt att utföra arbetena i vanlig laboratorieskala, endast man tillser, att de använda
apparaterna byggas enligt samma princip och eventuellt av samma material som de i
praktiken förekommande. Det fanns följaktligen i detta laboratorium ej mycket av
apparater av tekniskt slag, och i det nya kommer ej att inmonteras andra än några av allmänt
användbar typ, men plats skall beredas för utförande av speciella, av elever eller industrier
önskade undersökningar till vilka apparaturen vid behov kommer att anskaffas.
Hos professorn i organisk kemisk teknologi, FiERZ, fanns emellertid ett litet
laboratorium för textiländamål. Där färgades, trycktes och blektes, och de därtill hörande
apparaterna i något mer än vanlig laboratorieskala ångskåp, foulardmaskiner, valsar o. d.
funnos, men anordningarna övertygade mig icke om någon särdeles hög verkningsgrad hos
detta laboratorium, som emellertid ej heller varit någon dyrbar institution.
Kommer en kemist till Ziirich, så underlåter han ej gärna att uppsöka bäraren av
namnet TreadweLL. Visserligen lever ej längre den gamle läroboksförfattaren, allas vår
analytiske handledare, men hans son har delvis upptagit hans mantel och är nu också
professor i oorganisk kemi vid högskolan. Han ägnade sin tid åt en mångfald olika
spörsmål, bland vilka ett par mycket aktuella kan nämnas. Nyligen hade han till de
schweiziska aluminiumfabrikernas stora intresse lyckats att ur en smälta av aluminiumklorid
och alkaliklorider elektrolysera ut aluminium. För närvarande var han i arbete med det
ständigt återkommande problemet om små föroreniugsmängders inverkan på strukturen
hos elektrolytiskt utfällda metaller.
Freiburg in Breisgau.
Genom en del schweiziska industriområden fortsattes resan till Freiburg, d. v. s. det
tyska Freiburg. Professor von HevESY, med vilken jag länge på grund av
undersökningarna över det fasta tillståndets reaktionsförmåga stått i livlig förbindelse, hade
inbjudit mig att hålla ett föredrag om resultaten av dessa arbeten. Sedan han för några år
sedan lämnade Danmark, där han på grund av under kriget inträdda förhållanden länge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
