Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern kemisk=teknisk undervisning och forskning. Intryck från en resa till europeiska kemiska laboratorier sommaren 1931. Av Professor J. ARVID HEDVALD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
isotopteori. Hans namn stod på den tiden högt i kurs även rent praktiskt, ingen bonde
i hela Sydtyskland vågade sälja sin gård, innan Fajans hade intygat, att han ej gjorde en
dålig affär genom att avhända sig eventuella radiumförekomster. Sedan sju—åtta år har
Fajans på nytt och på ett helt annat område gjort sig och sitt institut till ett
forskningscentrum av hög rang och aktualitet. Jag avser därmed hans arbeten om jonernas
defor-mationsförhållanden. Det har blivit möjligt att genom noggrann mätning av vissa
fysikaliska och kemiska konstanter påvisa det individuella och i visst avseende
pertur-berande och polariserande inflytande, som närliggande partiklar i en kristall utöva på
varandra. Alltså syssla nu i dessa av komplicerade apparater till trängsel fyllda små
rum idoga vetenskapsmän med precisionsmätning av alla utslagsgivande faktorer,
smält-punkt, kokpunkt, molekylarrefraktion, värmetoning, ljuskänslighet etc.
Fiksom von HEVESY så har emellertid även Fajans fått en avsevärd tillökning i
sina utrymmen. En stor, av Rockefeller bekostad tillbyggnad står nu färdig för
inflyttning. Då en del av de senast nämnda Fajansska arbetena spelat en mycket stor roll
för det rent principiella angripandet av våra undersökningar av kristallers reaktivitet på
Chalmerslaboratoriet, så var även här en diskussion om åtskilliga dithörande frågor,
framför allt deformationens betydelse som gitteruppluckrande faktor, av stort värde.
Professor BuCHERER på Technische Hochschule var beträffande kemiska
maskinlaboratorier av samma åsikt som alla med undantag för prof. Wolf Muller i Wien. Som
sin mening ville han framhålla, att tekniska högskolor ingalunda vore platsen att anordna
fabriksförsök. Man kan ju icke i stor skala eftergöra alla grenar av den kemiska industrien,
och att utvälja vissa blir ju i allmänhet lika omöjligt. Det är f. ö. alldeles för dyrt,
installationen blir gammalmodig efter några år, och till sist lära sig eleverna mycket mer
av att i liten, i alla avseenden för dem överblickbar skala arbeta med ett definierat och
till sina egenskaper noga känt material. Vid högskolan i Miinchen fanns följaktligen inga
maskinlaborationer alls i kemisk-tekniska facket, oeh något behov av dylika hade ej heller
gjort sig gällande. Det enda som fanns var ett litet färgeri, där frivilliga övningar i
dithörande ting kunde utföras. Jag kan ej säga, att detta senare laboratorium tilltalade mig
i någon högre grad. Betydligt bättre än för institutens och statens ekonomi mycket
betungande laboratorier med kemisk-teknisk apparatur vore enligt BucherERS mening, att
rationellt och i samband med industrien söka ordna elevernas praktik. BuCHERER hade
också varit i Wien under kongressen oeh sett det oerhört eleganta, stora Mullerska
laboratoriet, varom jag förut talat, men var principiellt icke imponerad därav.
Frankfurt am Main.
Med den s. k. »Flygande Holländaren» behöver man numera inte göra mer än
uppehållet i Wurzburg på sträckan Miinchen—Frankfurt a/M. Att detta uppehåll för mig
denna gång inskränktes till fem minuter i stället för en dag, berodde på, att en inbjudning
att föreläsa kom mig tillhanda först vid min återkomst till Sverige. I den gamla för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
