Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern kemisk=teknisk undervisning och forskning. Intryck från en resa till europeiska kemiska laboratorier sommaren 1931. Av Professor J. ARVID HEDVALD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ludwigshafen a/Rh.
Besöket här ägnades åt forskningslaboratorierna och lokalerna för provning och leddes
av doktor Kalb. Det var laboratorierna för färgnings-, bleknings-, tvättnings- och
garv-ningsförsök, som Chalmerseleverna och jag närmast ägnade oss åt, och framför allt
provlaboratorierna. De rena forskningslaboratorierna, som stå under ledning av ett stort antal
vetenskapsmän, varibland ett flertal professorer, se ut som organisk-kemiska laboratorier
i allmänhet. I de senare försiggå naturligtvis alla undersökningarna i vanlig
»glasskala». På provlaboratorierna arbetades alltefter behov i olika skala. Pappersfärgning
spelade en stor roll, och en hel sal var full av literstora glasbägare fyllda med uppslammat
papper och olika färglösningar, som av rörverk — platta glasskivor helt enkelt — hölls i
jämn kontakt med papperet. Efter viss tids beröring skedde en hastig avsugning på nutsch
genom tillkoppling av vacuumledningen, och det erhållna lilla pappersbladet provades sedan
på ljusäkthet hos färgen och på densammas hållbarhet i olika tvättmedel. I sammanhang
med dessa undersökningar demonstrerades också en serie nya försök att öka ett pappers,
ett tygs eller något annat materials vätbarhet. Det är uppenbart vad denna faktor kan
spela för en stor ekonomisk roll, om man observerar vilken tid, som kan åtgå för att
få olika material eller samma material i olika vätskor ordentligt genomvätt. En fullständig
vätning är ju dock förutsättningen för att både bleknings- tvättnings- och
färgningspro-cesser skola bli effektiva. En ojämnhet i godset på grund av olika hastig vätning eller en
allmän nedsättning i godsets kvalitet på grund av onödigt lång behandling i baden är icke
någon sällsynthet. De experiment, som nu lett till en oerhörd förkortning av vätningstiden,
äro, som så ofantligt många av den moderna kemiska industriens metoder, resultatet av en
rad betydelsefulla vetenskapliga undersökningar över ämnenas ytenergiförhållanden. Inom
den på heterogen katalys vilande industrien — t. ex. framställning av amoniak enligt
Ha-ber och av kontaktsvavelsyra — vid textilfärgning, garvning och papperslimning, vid
blekning eller desodorisering med aktivt kol baserar sig processens utförande, för att nu bara
nämna några exempel, på de ytutbildade ämnenas adsorbtionsförmåga eller i allmänhet på
deras ytladdningsförhållanden. Man har även inom all flotation begagnat sig av samma
fenomen och experimenterat ut osymmetriskt byggda molekylslag, som vänt den
hyd-rofila delen av molekylen mot det mineral, som skall bringas att flotera av. Detta har
nämligen just blivit möjligt genom att den hydrofoba delen av tillsatsämnets molekyler
då kommit att riktas mot vattnet och alltså hindrat fuktning. På samma sätt är det vid
vätning av allt material. Ju starkare attraktionen mellan ämnets ytladdningar och
exempelvis vattenmolekylernas restladdning är, ju lättare sker naturligtvis vätning. Man bör
således genom tillsättning av i övrigt ofarliga ämnen, vilkas molekylers ena ända visar
attraktion till det ämne som skall vätas, och vilkas andra ända är stark hydrofil, högst
betydligt kunna påskynda vätningen.
Ett sådant ämne har man nu funnit i isopropylnaftalinsulfonsyran, som under namnet
»Nekal Bx» föres i marknaden. Efter en tillsats av c:a ett gram per liter sjönk i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
