Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern kemisk=teknisk undervisning och forskning. Intryck från en resa till europeiska kemiska laboratorier sommaren 1931. Av Professor J. ARVID HEDVALD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och torkningsapparater. I kraftcentralen igenkände vi Ljungströmsturbiner. Ångan
alstras i ett 30-tal Babcoek-Wilcox-pannor av 30 kg:s tryck. Det hela avslutades som
vanligt i casinot, där vi emellertid företogo en provning av ett för svenskar i
allmänhet okänt preparat, ett lagrat, tjockflytande rhenvin. För den, som mot förmodan skulle
kunna komma åt »diesen Tropfen», talar jag om att den hette: St. Cathariner,
Trocken-beer Auslese, Niersteiner Kelterbau, Riessling, men årtalet har jag lovat att ej yppa.
Den som druckit denna dryck, sjunger »Sätt nu fram o. s. v.» med större förståelse
och begriper mer än väl det saliga tillståndet hos Heines skeppare »im Ratskeller zu
Bremen». Han begriper också, att det kan vara lika bra att ta första möjliga tåg till
Briissel, om han nu ändå skall dit, för den dagen blir det ändå ingenting mer gjort.
Briissel och Droogenbosch.
Som ofta i romanska länder finns det vid universitetet en >>faculté des Sciences
appliquées». En »école polytechnique» finns icke i Briissel. Där en sådan existerar
betyder den f. ö. ej med nödvändighet en högskola. Laboratorierna ligga långt ute vid
Avénue des Nations i tämligen nya hus. Min tid medgav mig icke att ingående besöka
andra laboratorier än det kemisk-tekniska, som har till chef prof. Dony-Hénault. Detta
laboratorium var ordnat ungefär som motsvarande institut i Milano. Några lokaler med
filterpressar och dylika ting för övningar förevisades mig icke och torde väl ej heller
ha funnits, eftersom vår rond var mycket fullständig. Det fanns så mycket mer av
utrymmen för forskningsarbeten, och en betydande mängd sådana voro också i gång. Jag
fäste mig särskilt vid en del praktiskt uppmonterade anordningar för undersökning av
de i Belgien utomordentligt viktiga problemen i samband med zinkframställning. Den
senaste tidens starka prisfall på zinkmarknaden har gjort, att man med iver arbetar på
förbättrade metoder. De undersökningar, som jag blev i tillfälle att här taga del av,
rörde destillationsprocessen, zinkframställning på elektrolytisk väg och specialstudier av
reduktionsreaktionernas förlopp. Synnerligen bra apparater för dylika ändamål hade
erhållits från firman Hoek, Maschinenfabrik, Schiedam.
På vägen från detta laboratorium, som i motsats mot en del övningslaboratorier
med kemisk-tekniska maskiner, avsedda för några få timmars övningar per vecka, icke
verkade ödsligt, neddammat museum, utan en hemvist för flit och forskarglädje,
skymtade jag ett institut, som i de dagarna besatt en stor aktualitet, nämligen professor
Piccards. Han hade just för några dagar sedan fullbordat sin från tidningarna bekanta
ballonguppstigning till c:a 17,000 meters höjd. Innan jag lämnade dessa lokaler passade
jag också på att taga prof. JacobsEns laboratorium för metallografi i betraktande. Det
var väl inrett, och användes icke bara för specialundersökningar utan för regelbundna
övningar under praktikantkurserna i den mån tiden medgav, alltså ungefär så som fallet
är på Chalmerslaboratoriet.
Efter detta besök sammanträffade jag med chefen för forskningslaboratoriet vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
