Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern kemisk=teknisk undervisning och forskning. Intryck från en resa till europeiska kemiska laboratorier sommaren 1931. Av Professor J. ARVID HEDVALD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hastigt avancerat. Detta forskningsarbete väcker till liv den största glädje som existerar
— skaparglädjen—, och den bör för en ingeniör vara naturligare än för någon annan
yrkesutövare. Men därför måste han också under studietiden lära sig skapandets metoder och
ansvar. Det är självfallet, att det även vad dylika undersökningsarbeten beträffar ligger en
utomordentligt stor vikt på att läraren väljer ett lämpligt problem. Med ett sådant menar
jag, att det bör inom till buds stående tid kunna föras till åtminstone partiell avslutning
och, att det bör hänföra sig till ett material, som är i görligaste utsträckning definierat, så
att eleven får en känsla av säkerhet hos resultaten och ej motsatsen, vilket lätt kan leda
till avsmak för all dylik verksamhet. Det har onekligen syndats en del i den vägen. Vi ha
vid Chalmers än så länge tyvärr endast en sjunde termin för dylika arbeten. Det säger
sig självt, att intet kemiskt forskningsarbete under än så noggrann ledning kan utföras på
en enda termin. I allmänhet ha eleverna också frivilligt fortsatt även under den åttonde
terminen, åtminstone i den utsträckning, som det tack vare forskningsfonden varit möjligt
att underlätta detta ekonomiskt. En åttonde termin är emellertid ett oavvisligt behov, om
Chalmers Tekniska Institut skall kunna utbilda kemiska ingeniör er av högskoletyp. Och för
demy som mera avgjort äro inriktade på forskning, måste möjlighet till fortsatt arbete för
teknisk doktorsgrad beredas. Samtliga facklärare och elever i kemiavdelningen ha också hos
Styrelsen i gemensam övertygelse om uppskovs vådor begärt att få inrätta denna åttonde
termin med obligatoriskt examensarbete redan läsåret 32—33.
Vid jämförelse med förhållandena i utlandet är det uppenbart att Sverige — och framför
allt naturligtvis det i avseende på antal lärare och dessas och institutionernas ekonomiska
förhållanden mycket vanlottade C. T. I. — måste komma betydligt på efterkälken, om
den del av undervisningen, som skall ge den egentliga skillnaden mellan ingeniörer av lägre
och högre utbildning, den teoretiska skolningen, icke tillgodoses enligt moderna krav.
Det säger sig självt, att det icke runt om ute i världen slagits in på en väg mot solidare
teoretisk skolning och därtill svarande institut, lärareantal och utrustningsmedel, om det icke
varit en tvingande nödvändighet. Det är ej nöjet att slösa med medel, som åstadkommit
de modernt utrustade forskningslaboratorierna, utan det är industriens krav på ingeniörer
av annan typ än den gamla verkmästartypen. Tekniken är en vetenskap, kanske den svåraste,
och den måste betjänas med ingeniörer, som fatt en motsvarande utbildning. Det är i hög grad
att beklaga, att alla önskemål, som i detta avseende föreligga på Chalmers Tekniska
Institut, länge hållits nere i avvaktan på tvenne kommittéers arbete och, att kraven först nu —
då tiderna äro onda — ha kunnat samlas med en enhetlighet och kraft, som dock torde bli
stark nog att övervinna även dessa svårigheter.
Nog äro tiderna bistra, men väl ändå inte därhän, att regering och riksdag i ett
tillstånd av depressionspanik skulle komma på den idéen att vägra alla anslag till kulturella
institutioner. Vi på Chalmers Tekniska Institut hålla före, att det i tider av
penningknapphet vore en klok och även rättvis och naturlig metod att nu minska på anslagen
till institutioner, som förut varit lyckligare lottade, och i stället i rimlig utsträckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
