Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern kemisk=teknisk undervisning och forskning. Intryck från en resa till europeiska kemiska laboratorier sommaren 1931. Av Professor J. ARVID HEDVALD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gynna detta tekniska institut, som i det längsta sökt fylla sin uppgift som
ingeniörshög-skola med en budget, som torde ligga under varje därmed jämförbart instituts i världen.
Det oriktiga i att kvarhålla institutet på en nivå, som ej i avseende på alla fack
svarar mot en modern högskola, framgår väl kanske klarast därav, att det icke torde
vara möjligt att framleta en enda tekniker, som skulle anse, att ett behov av en dylik
mellantyp av ingeniörer föreligger. —
Om vederbörlig hänsyn vid behandlingen av institutets intressen tages till dess
traditioner och arbetsinsats, sä synes det mig som om vi i den Lubecksa kommittéens
betänkande av igig hade en tillräcklig borgen för en sund utveckling utan behov av
ytterligare utredningar. För att nu åter lämna de allmänna synpunkterna, så erbjuder
sig vad kemifackskolan beträffar genom förefintligheten av specialbyggnaden ett utmärkt
tillfälle att göra arbetet i den fjärde årsavdelningen fullt effektivt enligt moderna
principer. Vi få där tillgång till lokaler och inredning just av den typ jag flere gånger
beskrivit från utländska laboratorier. Och det synes mig inom dessa väggar också
erbjuda sig en möjlighet att i viss utsträckning favorisera en industri, som i värt land
är enastående illa behandlad i avseende på forskningsmöjligheter, trots att denna industri är
den största vi hava} nämligen silikatindustrien, som omfattar större delen av
byggnadsverksamheten och dessutom fabrikation av porslin och glas. Göteborg med sitt speciella klimat
vore helt enkelt den lämpligaste orten för utförande av silikatkemiska experiment för
byggnadsindustrien, i smått nämligen. Att göra dem direkt i helskala har tyvärr redan
— även nyligen — praktiserats men visat sig litet obetänksamt och dyrt. Därmed
skulle vi inom institutet även få ett tillfälle att effektivt tillgodose ett annat självfallet
behov, nämligen att giva arkitekter och byggnadsingeniörer tillfälle till undervisning och
eventuellt också laborationer i denna silikatkemi, d. v. s. läran om de kemiska egenskaperna hos
det material de handskas med. Som jag förut visat intar svensk undervisning i detta
avseende en pinsam särställning. Vid Chalmers Tekniska Institut, ha vi dock som nämnt
redan tagit ett anspråkslöst initiativ i den riktningen genom anordnandet av en speciell
föreläsningskurs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
