Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Översikt över Göteborgs byggnadsutveckling under de senaste 50 åren. Av Förste stadsarkitekt KARL SAMUELSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stadsplaner och byggnadsförfattningar samt införlivningar.
I det föregående har berörts
vissa förhållanden som varit
bestämmande för utvecklingen
under slutet av 1870-talet och
början av 1880-talet. Vad som
emellertid framför allt satt sin prägel
på det byggnadsskede, som vid
denna tid tog sin början, är den
byggnadsstadga, som år 1875
trädde i kraft, och den med stöd
av denna tillkomna nya
byggnadsordningen. Situationen vid
1880-talets början hade kommit
att präglas av stadgans
bestämmelser. Inflytandet på bebyggelsen skall senare beröras. Beträffande stadsplanerandet
hade i byggnadsstadgan införts en bestämmelse, att för varje stad skall finnas plan för
stadens ordnande och bebyggande, och att denna plan skall omfatta såväl byggnadskvarter,
som gator, torg och andra allmänna platser.
Denna viktiga bestämmelse resulterade i att de följande åren ett mycket livligt
stadsplanerande ägde rum. De äldre stadsplanerna påbyggdes och ändrades och nya tillkommo.
Här är ej platsen för en redogörelse över alla de planer, som kommo att påverka
utvecklingen. Några allmänna synpunkter och redogörelser för enstaka planer torde dock vara på
sin plats. Som framgår av ovan citerade bestämmelse i byggnadsstadgan, var den
kategorisk, men innehöll också en stark begränsning därutinnan, att stadsplanen huvudsakligen
skulle tillgodose den så att säga grövre uppdelningen av stadsområdet — i gator, kvarter
och allmänna platser. Så länge byggnadsstadgans bestämmelse ensam påverkade
stadsplanerandet — det var intill år 1907, då stadsplanelagen kom till — blevo också
stadsplanerna mera bestämmande för gaturegleringarna än för bebyggandet. Något annat
inflytande på bebyggandet genom stadsplanerna under denna tid, än att hushöjden
begränsades i visst förhållande till gatubredden ernåddes därför ej. Bebyggandet kom således icke
att regleras i stort och i det gemensammas intresse genom dessa planer. Annorlunda blev
förhållandet efter år 1907 med stadsplanelagens tillkomst. Då infördes det till
stadsplanerna hörande institut, som i dagligt tal benämnes stadsplane- eller byggnadsbestämmelser.
Stadsplanerna efter denna tid fingo därigenom en helt annan prägel och reglerade på ett
effektivare sätt själva bebyggandet.
Det föreligger således en rätt stor skillnad mellan de stadsplaner, som tillkommit före
1907 och efter samma tidpunkt — en skillnad, som icke blott stannat på papperet utan lämnat
påtagliga spår i bebyggelsen och kvarterens gestaltning. Räknar man med en femtioårs-
Trafikidyll år 1909: »Kalles färja».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
