Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Översikt över Göteborgs byggnadsutveckling under de senaste 50 åren. Av Förste stadsarkitekt KARL SAMUELSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
period, under vilken stadsplanerna
författningsenligt sett varit rättesnöret
för stadens utveckling, kan denna
period delas i tvenne hälfter eller
tjugofemårsperioder.
De kvarter som bebyggts efter
stadsplaner från den första perioden
karakteriseras av mer eller mindre
kringbyggda gårdar och prång. De
kvarter åter, som bebyggts enligt
stadsplaner från senare tid hava i
allmänhet gårdsrummen sammanslagna till
ett öppet och friare område i
kvarterets inre. Samtliga större områden med
Gårdsbild från nya kvarter med väl sammanhållna
gårdsutrymmen.
Gårdsbild från äldre kvarter vid Linnégatan.
fritt liggande egnahemsbyggnader
eller radhus hava ävenledes
tillkommit efter år 1907 och således
kunnat rätt detaljerat ordnas
med stadsplanebestämmelser.
Av ovanstående framgår att
den första 25-årsperiodens
stadsplaner icke äro av någon mera
genomgripande betydelse för
bebyggandet; detta fortgick dels
traditionsmässigt och dels
ordnades helt efter byggnadsstadga
och byggnadsordning. Vissa stora
drag i syfte att åstadkomma
mera ljus och luft än förut äga
de dock. Bland annat sökte man
i stadsplanerna genomföra stora
huvudgator — boulevarder -—
vilka dock ej blevo huvudgator
i modern mening, nämligen
ändamålsenliga trafikleder.
Trafikproblemen hade då ännu ej trätt
i förgrunden såsom nu, och de
stora breda gatorna blevo oftast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
