Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Översikt över Göteborgs byggnadsutveckling under de senaste 50 åren. Av Förste stadsarkitekt KARL SAMUELSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Iviseberg — där utställningen hade ordnats — i så måtto, att den förde fram förverkligandet
av Götaplatsen och påskyndade Konstmuseets byggande. Därjämte lever ännu en del
kvar i form av IÅsebergs nöjesfält, vilket vuxit till en anläggning, som i sin art torde sakna
värdigt motstycke här i landet.
Bland nöjeslokalerna få i första rummet räknas teater- och konsertlokaler. Ehuru
Göteborg tidigare icke räknats som någon teaterstad — numera torde väl det påståendet ej
äga grund — har under femtioårsperioden tillkommit Nya teatern i Arbetareföreningens
Total vy över Jubileumsutställningen 1923.
hus vid Järntorget, den ombyggda Folkteatern, Eorensbergsteatern och på allra senaste
tid Stadsteatern, av vilken ännu endast exteriören hunnit taga klarare gestalt.
Göteborgs ställning som musikstad gjorde, att redan år 1905 staden fick sitt
konserthus vid Heden — visserligen provisoriskt — men i alla fall för sitt ändamål
lämpligt. Sedan dess brand år 1928 har staden varit utan någon för ändamålet avpassad
konsertlokal, men den nya planerade konserthusbyggnaden torde snart komma att resa sig
som pendant till stadsteatern vid Götaplatsen.
Ifråga om anordningar för lek och idrott har intresset varit stort i Göteborg. Väl
planerade och anordnade lekplatser hava utplacerats inom de skilda stadsdelarna. Göteborgs
karaktär av fotbollsstad har medfört väl anordnade idrottsplatser. Bland dessa får särskilt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
