Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4. 28 Januari 1871 - G. H. Lassen: Torr-destillation af töre - Patenter - Rättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
få varmast i de öfverst belägna lagren, ehuru eldstaden har sin
plats vid bottnen. Kolningen försiggår också då mycket
fullständigt, hvaraf följer, att destillationen äfven är fullkomlig.
Orsaken till dessa förhållanden är väl att söka deruti, att de
alstrade gaserna tvingas att utgå vid ugnens botten, hvarigenom
retorten under destillationen hålles fylld med varma gaser, hvilka
på sin väg mot ugnens midtellinie och botten medföra värme,
och oupphörligt ånyo ersättas af på nytt alstrade
destillationsprodukter från dess öfriga delar.
Riktigheten af dessa åsigter bestyrkes genom undersökning
af värmegraden på olika ställen i retorten, hvilket kan ske
genom att i densamma insätta metaller eller legeringar, som smälta
vid olika temperaturer. På detta sätt finner man att bly smälter vid
I (fig. 3, sid. 21), men hvarken vid II eller IV; deremot smälter
tenn med lätthet vid II, långsammare vid III, men högst litet vid
IV. Då det sålunda visar sig vara varmast vid I samt varmare
vid II, aflägset från eldstaden, än vid IV, närmast densamma,
torde man vara berättigad till den slutsatsen, att bland andra
gasströmmar det äfven finnes en mäktig, som går i den å
figuren medelst pilar utmärkta riktningen, förorsakad deraf, att
gaserna, då de uppvärmas vid och i grannskapet öfver IV, måste
till följe häraf oupphörligt stiga uppåt, derefter följa retortens
tak och slutligen här något afsvalade sänka sig nedåt, då en
del, beroende på afloppets genomskärningsarea-, afgår genom
röret b, men en annan del, ännu mera afkyld, fortsätter sin
väg tillbaka till IV, der den intager de nu uppstigande
gasernas plats, nedsättande temperaturen genom att taga till sig en
ny portion värme. Derpå stiger gasströmmen ånyo och
fullbordar samma kretslopp, dervid åter spridande värme till
retortens från eldstaden aflägsna delar. Sannolikt är på grund af
det anförda största hettan rådande vid V. Sedan eldningen
upphört, underhålles cirkulationen genom det värme, som den
vid eldstaden starkt, ofta nog till glödgning upphettade muren
afgifver. Detta förhållande synes äfven gifva förklaring på ett
annat egendomligt fenomen, som vid destillationen observerats.
Den tjära, som först af går, har nämligen en temperatur af 75°
à 80°, men den sedermera afrinnande blifver allt varmare och
varmare, tills den slutligen efter 5 à 6 timmar under en kort
tid visar öfver 200°, och detta ehuru ej någon eldning under
hela denna tid pågått. Orsaken härtill är sannolikt att söka i
den antydda gascirkulationen och utstrålningen från den vid
eldstaden belägna retortmuren.
Af dessa smältförsök och det förda resonnemanget torde
ytterligare följande slutsatser kunna dragas: att kolningen
nästan helt och hållet ombesörjes af de genom destillationen
alstrade varma gaserna (hvilket äfven förklarar det faktum, att
vanlig kastved ej låter kola sig i dessa retorter), samt att
eldstadens äfvensom gasafloppets rätta plats är vid retortens
botten, hvarförutan deri oftanämnde cirkulationen ej kan uppstå.
Anordningen af en torr destillationsfabrik. Det torde
vara lämpligast att bredvid hvarandra uppsätta minst 2:ne ugnar,
emedan då kan erhållas så mycket rå träolja, att anläggning
af ett särskildt destillationsverk för den råa oljans rening lönar
sig. En sådan anläggning, sorn är afsedd för afverkning af 300
kub.-famnar (1,698 kub.m.) töre samt för rening af den olja,
som dervid erhålles, skötes af två man jemte ett mindre dyrt
biträde. Kostnaden för en dylik anläggning varierar naturligen
betydligt med de lokala förhållandena. Under gynsamma
omständigheter bör den, försedd med ugnar af först beskrifna slag,
kunna uppsättas för 5,500 rdr.
Användes blott en ugn, måste man underkasta sig att
antingen bero af den, som uppköper råoljan till rening, eller
också att sjelf med mindre fördel verkställa denna operation.
En sådan ugn, konstruerad i enlighet med fig. 3-5 (sid. 21) och
afsedd för 150 kub.-famnars (849 kub.m.) afverkning, kostar
endast 1700 à 1800 rdr. Uppförande af ett särskildt hus undvikes
nämligen här, då fråga ej gerna kan blifva om att på platsen
tillgodogöra den råa oljan. Ugnen fordrar för sin skötsel en
fullgod arbetare sarnt ett mindre biträde.
Den ändamålsenligaste anordningen för bedrifvande af denna
industri torde dock vara att för flera ugnar anlägga ett
gemensamt reningsverk, hvilket, beräknadt för 10 ugnar, bör kunna
åstadkommas för 4,000 rdr.
Utbytet. Alla de produkter, som vid torrdestillation
erhållas, leda sitt ursprung från törets hartshalt med undantag
af kolet och träsyran, hvilka uppkomma genom vedmassans
sönderdelning. Af dessa produkter kunna kol, tjära och tjärolja
genast sändas i handeln, men de öfriga måste ytterligare
förarbetas för att blifva säljbara.
Kol. En kub.-famn töre lemnar minst 12 tunnor (l
kub.-met. lemnar 0,350 kub.m.) kol, hvilka absorberat en mängd
brännbara gaser och dessutom äro till en del belagda med förkolad
tjära. Dessa omständigheter öka under vissa förhållanden deras
värde såsom brännmaterial, men göra dem äfven mindre
lämpliga för vissa andra ändamål. Sålunda äro dessa kol ett
synnerligen utmärkt bränsle för klensmide, blott man iakttager att
hålla dem vattendränkta, äfvensom använder dem med svag
bläster. Vid masugnar kunna de jemväl begagnas, och då de
innehålla mycket gas, borde de äfven för vällugnar blifva af
god effekt. Deremet anses de vid vanligt stångjernssmide
mindre fördelaktiga, hvilket dock måhända blott är en fördom.
(Forts.)
| 1 | kub.-famn | = 6,651 | kub.-m.; | bör | vara | = 5.659 | kub.-m. |
| 2 | » | = 13,302 | » | » | » | ==11,318 | » |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
