57 (Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 8. 25 Februari 1871 - C. Ahlborn: Niello's användande på guld- och silfver-arbeten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

N:o 8. Stockholm, den 25 Februari 1871.

Tidningen utkommer hvarje Lördag.
Pris: för 1/1 år 10 rdr, 1/2 år 5,25 rdr, 1/4 år 2,75 rdr.
Lösnummer 25 öre.
–––––-
Hufvudredaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Adress: Mästersamuelsgatan N:o 56.
–––––
Annonspris: 10 öre pr petitrad. Tidningens
expedition: Norra Smedjegatan N:o 28.
–––––

Innehåll:

Niello’s användning pä guld- och silfver-arbeten af bildhrggar C. Ahlborn
(illustr.) Den föreslagna Jernvägsförbindelsen mellan England och
Frankrike. Träpappersmasse-fabrikationen (illustr.). Om ådring af olika
träslag (illustr) Om den dekorativa behandlingen af gjutjern, af August
Töpfer (forts.). Notiser. Patenter. Adresslista. Annonser.
–––––

Niello’s användande på guld- och silfver-arbeten.

Af bildhuggar C. Ahlborn.

Illustrationen å denna sida framställer en i renaissancestil
hållen Silfverskål med orneringar i s. k. niello, utförda på sjelfva
skålen. Den under detta namn bekanta grenen af
guldsmedskonsten är en från keramiken adopterad art af ornering utaf
de inom detta yrke tillverkade föremål af guld och silfver.
Nielleringskonsten likasom prydandet af keramiska föremål
blomstrade upp ganska hastigt på en tid, då kärleken till konsten
och en skönhetssinnet tillfredsställande lyx voro starkt
utpreglade och nära nog nådde sin högsta utveckling; men på
senare tider, då man började se blott på ändamålsenligheten
hos ett föremål, har denna konst helt och hållet trädt i
bakgrunden. Ända till det 17:de århundradet anlitades detta sätt
att ornera alster från guldsmedsyrket på det mest
omfattande sätt och utvecklade sig isynnerhet under 13:de till 16:de
seklerna i Frankrike till en sedermera knappt upphunnen
fullkomlighet, hvarpå de vackra emaljerna från Limoges äro
lysande exempel. Sedermera och ännu i vår tid har niellon
blifvit nästan alldeles försummad. Dess förträffliga
egenskaper, lättheten att framställa den, äfvensom dess lämplighet
ur såväl estetisk som teknisk synpunkt för dekorering af
större ytor äro dock skäl, som tala för dess fortsatta
användande; och är det på grund häraf vi med några ord vilja
framhålla niellons fördelar.

Guldsmeden förstår med niello en af silfver, koppar, bly och
svafvel sammansatt metallblandning, hvarmed han utfyller den
med stickeln åstadkomna, fördjupade gravyren, hvilken sedan
pjesen blifvit polerad, framstår med en saftig svart eller
mörkgrå färg och på sådant sätt behagligt skiljer sig från den släta
guld- eller silfver-ytan.

Sammansättningen af niello-massan varierar mycket och har
på olika tider och hos olika folk undergått många förändringar.
Sålunda framställde egypterna enligt Plinius sin niello af
silfver, koppar och svafvel; Jean

Skål af silfver i renaissancestil med niellering

efter teckning af C. Ahlborn.

le Begue rekommenderar en blandning af smält bly och svafvel;
Heracleus använder qvicksilfver i stället för silfver; Karmarsch
anför ett recept, der intet svafvel ingår. Huruvida dessa
blandningar äro riktigt uppgifna i förhållande till de vid de respektive
tiderna begagnade, karl svårligen afgöras, men säkert är, att å
alla de niellerade föremål, som blifvit bevarade från olika
perioder, niellon alltid har en svart eller mörkgrå färg.
Proportionerna af de ingående ingredienserna variera äfven mycket,
såsom synes af följande uppgifter:

Enligt Plinius: 3- del. silfver, 1 del koppar, 3 del. svafvel;

Theophilus:

bly, svafvel och mycket litet borax.</table>

»	Cellini: 1 del silfver, 1 del koppar, 1 del bly, 3 del. svafvel och något borax.
»	Heracleus: lika delar qvicksilfver, bly och koppar, 6 del. svafvel.
»	Karmarsch: 1 del silfver, 1 del koppar, 1 del bly.</table> Af dessa ingredienser har svaflet för ändamål att svärta massan, blyet att göra den lättflytande; likaså äfven borax, i hvars ställe dock numera allmänt begagnas salmiak. Framställningen af niellon samt sättet att dermed åstadkomma orneringar sker numera vanligen sålunda: Silfver, koppar och bly – bäst i de proportioner, som Cellinis recept angifver – smältas först samman, hvarefter de utgjutas i en större degel, i hvilken förut är inlagd den föreskrifna qvantiteten svafvel, helst i form af svafvel-blomma, såsom varande renare än det vanliga stångsvaflet. Degeln betäckes genast med ett lock. Sedan svaflet förbrunnit omsmältes massan flera gånger, hvarunder den renas med träkol, till dess brottet visar sig tätt och fint, då den utgjutes i mindre bitar, hvilka sedermera i mån af behof pulveriseras i en jernmortel. Något vatten hälles i morteln under denna operation, dels på det att bitarne ej må hoppa ur densamma, dels för pulvrets rentvättande från dam och annan Orenlighet. Till pulvret sättes slutligen något fmstött salmiak, och niellon är färdig ätt användas. På den yta, som skall nielleras, uppritas nu med ett stift de åstundade orneringarne, hvilka derpå graveras in medelst stickel. De graverade delarne betäckas med ett lager af dat på ofvan beskrifna sätt tillredda pulvret till en knifryggs tjocklek, hvarefter arbetet << prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >> `Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1871/0071.html`

		Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 / 57 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|