Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 10. 11 Mars 1871
- L. Dietrichson: Den grekiska keramiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 10. Stockholm den 11 Mars 1871.
Tidningen utkommer hvarje Lördag.
Pris: för 1/1 år 10 rdr, 1/2 år 5.25 rdr, 1/4 år 2,75 rdr.
Lösnummer 25 öre.
Hufvudredaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Adress: Mästersamuelsgatan N:o 56.
Annonspris: 10 öre pr petitrad. Tidningens
expedition: Norra Smedjegatan N:o 28.
–––––
Innehåll:
Stol i nordisk stil, komposition af H Nerpin (illustr.) Den grekiska
keramiken och dess betydelse för den moderna industrien med anledning af
Stockholms slöjdskolas samling af antika vaser, af prof. L. Dietrichson,
(slut). Om svenska stenarters användning inom byggnadskonsten samt
deras framställande i ett mera förarbetadt tillstånd, af W, Hoffstedt
(forts.). Betongjutning, af P. Svanbeck, (illustr.). Otis sjelfsmörjande
noll-remskifva (illustr.). Om symaskiner, af prof. H. Meidinger (forts.).
Notiser. Upplysningar. Adresslista. Annonser.
–––––
Den grekiska keramiken
och des betydelse för den moderna industrien med
anledning af Stockholms slöjdskolas samling af antika
vaser.
Af prof. L. Dietrichson.
(Forts, och slut från sid. 50.)
Fasthålla vi de enkla och rena, ur stoffets och
ändamålets natur med nödvändighet framalstrade
formerna inom keramiken, och jemföra vi dermed den
moderna keramikens alster, då blifver det oss först rätt
klart, huru mycket vi hafva att lära af de förra.
De traditioner, hvilka öfverlemnades åt vårt
århundrade från det föregående voro sådana, att en reform
blef nödvändig, i och med det samma hela kulturens
riktning med det första franska kejsardömets
uppblomstrande blef ledt in på en ny bana. Rococons virriga
snärklor och bladverk, dess praktvaser, öfverlastade med
guld, måste vika för en smak, som nu i allt skulle
påminna om den romerska cæsarismens grandiosa
formstorhet; och nyktra, något torrt antikiserande, många
gånger verkligen smakfulla former intogo deras plats
under ledning af män sådana som en Percier, en David
m. fl.
Men vid restaurationen af 1815 visade det sig, att
det ej är möjligt att från tronen diktera en ny
smakriktning, och likasom politiken återvände äfven
 |
Stol i nordisk stil, komposition af H. Nerpin.
|
keramiken i l’ancien regime’s spår; men med den skilnad, att då
det hos förra århundradets keramik åtminstone fanns metod i
de öfverlastade snärkelformerna, så inträdde nu genom
kontinuitetens afbrytande en fullkomlig stillöshet. Rococoformerna
stodo åtminstone i harmoni med och alstrades af sin tids anda;
nu deremot blef uppgiften för keramikerna att
öfverbjuda hvarandra i nouveautéer, och en kaotisk
förvirring och sammanblandning af alla stilarter egde rum,
en jägtande mod-omvexling, som ännu i dag ingriper
störande i keramikens konstnärliga utveckling. Inom
keramiken gäller mera än inom någon annan
konstindustriel gren följande ord af en norsk skald såsom
betecknande för vår tids skönhetssinne (med förändring
af ett enda ord):
»Samlingen er lidt chaotisk,
pompeiansk, chinesisk, gothisk
men i mangen Kunstners Indre
er Forvirringen ej mindre
og som disse vredne Ranker
gro den lille Daares tanker.»
Och gynnad och understödd af en beau-monde, som ej
har nog sjelfständighet för att bilda sig ett eget
omdöme om, hvad hon fordrar af en skön form, går denna
brist på hållning, brist på skönhet i arf till den yngre
generationen, och all renhet, all enkelhet drunknar i detta
anarkiska tillstånd.
Men under det anarkien rasar, bör dock den sansade
keramikern se sig för, om det är hans enda uppgift att
tillfredsställa en dålig smak, bör den köpande
allmänheten se sig för om den ej – såvida den har en gnista af
verkligt formsinne qvar – känner sig mera belåten
med en enkel och smakfull form än med dessa
sammankastade elementer, hvilka nu utan skygghet visa sig
bredvid hvarandra i våra möbelmagasiner – salonger skulle
jag säga. Sjelfva den verkliga elegansen kräfver denna
enkelhet. Komfort är ju, hvad vi begära; och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0087.html
