Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 10. 11 Mars 1871
- W. Hoffstedt: Om svenska stenarters användning
- P. Svanbeck: Béton-gjutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Apparater för béton-gjutning.
|
bearbetning af sina många och vackra, i byggnadskonsten
användbara stenarter, samt hvilken storartad handel på utlandet
skulle kunna åstadkommas med de dervid framställda produkterna.
Den här ofvan framställda frågan kan således med stöd af
denna undersökning besvaras jakande, ehuru kanske ej alldeles
obetingadt; ty det finnes härvid vissa vilkor, utan hvilkas
uppfyllande stenindustrien, likasom hvarje annan större industrigren,
icke kan bedrifvas på ett ur ekonomisk synpunkt fördelaktigt
sätt. Tillverkningen måste nämligen ske i en tillräckligt stor
skala, så att det blifver möjligt att på jemförelsevis kortare tid
effektuera större ingående beställningar, en fordran, som numera
öfverallt utomlands sättes på hvarje såsom solid affär betraktadt
industrielt företag. Derjemte måste anläggandet af härför
erforderliga verkstäder göras på ett tidsenligt sätt samt tillverkningen
baseras på fullt rationela principer. Man måste, då fråga är om
bearbetningen af ett så hårdt material som sten, söka att derför
så mycket som möjligt använda maskiner, till hvilkas drifvande
vi i våra ymnigt förekommande vattenfall dessutom ega en
drifkraft, som nästan gratis står oss till buds. Värdet på de
finhuggna, slipade och polerade stenartiklarne blifver för öfrigt
så stort, att till och med anlitandet af ångkraften lönar sig.
Vi skola således i en kommande artikel taga i betraktande,
hvilka mekaniska hjelpmedel finnas, som kunna finna en lämplig
användning vid en väl ordnad stenbearbetningsverkstad och blifva
då i tillfälle att fästa uppmärksamheten på de s. k. svarta
diamanterna och deras betydelse specielt för stenindustrien.
(Forts.) W. Hoffstedt.
Béton-gjutning.
[1]
För grundläggningsarbeten under vatten, isoleringsskift,
m. m. har béton vunnit stor användning. Dess beståndsdelar
äro bokad sten, cement och sand, hvilka, omsorgsfullt blandade
i vissa proportioner till en massa och nedsänkta i vatten,
innan kort bilda ett konglomerat, som i styrka och varaktighet
närmar sig naturliga fastare stenarter. Vi meddela här ett
exempel på dess beredning och användning, dervid hänvisande till
figg. 1–6 här ofvan.
Vid den nyligen på nordvestra stambanan fullbordade
jernvägsbron öfver Norselfven i Vermland utgöres grunden för tvenne
bropelare af s. k. sänkbrurmar – af tegel eller gråsten
murade cylindrar –, hvilka hafva 9 fots (2,67 m.) yttre och 7 fots
(2,09 m.) inre diameter. De stå ined öfre kanten cirka 5 fot
(1,49 m.) under jordytan och med den undre omkring 40 fot
(11,88 m.) under elfvens lägsta vattenytta. Dessa brunnar, i
hvilka vattnet stod något högre än i elfven, fylldes från botten
till öfre kanten med beton, som innehöll följande beståndsdelar:
1:o. Bokad gråsten (macadamiserad) af omkring 1
kub.-dec.-tums (26 kub. c. m.) storlek; bokad för hand å 0,06 rdr pr kbft.
Före stenens användning blef densamma väl sköljd eller tvättad
för att befrias från jordpartiklar och dylikt; vintertid tvättades
den med varmt vatten. För detta ändamål utbreddes den å en
lafve och omkrattades väl, under det vatten öfverspolades.
2:o. Sand, grofkornig, torr, strid, ren och stenfri.
3:o. Portlands-cement af nyaste tillverkning.
4:o. Elfvatten.
Blandningen skedde satsvis. Storleken af en sats antogs
vid ofvannämnde arbete till 9 kbft (0,236 kub. m.).
Proportionerna af sand och cement i bruksmassan utröntes på följande
sätt: Ett tätt 9-kbfts mått fylldes med sten, hvarefter vatten
påfylldes till jemnhöjd med måttets öfverkant, då den ihällda
vattenmängden 4,5 kbft (0,118 kub. m.) angaf minimum af
behöflig bruksmassa. Erfarenheten visade dock, att denna måste
ökas till 5 kbft, (0,131 kub. m.). Ett 5-kbfts mått fylldes
derefter med mursand, vatten pågjöts, och erfor man då, att sanden
upptagit 1,6 kbft (0,042 kub. m.) vatten, på grund hvaraf
erforderliga cementmängden antogs till 2 kbft (0,052 kub. m.). Af
dessa 9 kbft sten, 5 kbft sand och 2 kbft cement erhölls efter
massans bearbetning 11,53 kbft (0,296 kub. m.) béton.
För att vid béton-gjutningen hafva en sänkkista i
oafbruten gång under beredningen af satser af angifna storlek,
erfordrades följande redskap:
[1] Ur Föreningen T. I:s årsberättelse 1871.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0090.html
