Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 11. 18 Mars 1871
- C. Ahlborn: Gjutning af silfver och brons
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 11. Stockholm den 18 Mars 1871.
Tidningen utkommer hvarje Lördag.
Pris: för 1/1 år 10 rdr, 1/2 år 5,25 rdr, 1/4 år 2.75 rdr.
Lösnummer 25 öre.
Hufvudredaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Adress: Mästersamuelsgatan N:o 56.
Annonspris: 10 öre pr petitrad. Tidningens
expedition: Norra Smedjegatan N:o 28.
Innehåll:
Gjutning af silfver och brons, af bildhuggar C. Ahlborn (illustr.: forts.).
Träpappersmasse-fabrikationen (slut.) Om symaskiner, af prof. H. Meidinger
(slut). Apparat för åtadkommande af bläster direkte med vatten, af
ingeniör A. Bergström (illustr.). Cirkelsåg för snickare (illustr.).
Några uppgifter om Mont Cenis-tunneln. Om feta oljor och deras undersökning, af
ingeniör A. W, Cronquist (forts.) Litteratur. Notiser. Adresslista. Anonser.
Gjutning
af siifver och brons.
Af bildhuggar C. Ahlborn.
Bronsgjutaren G. Heroldt från Nürnberg, som för
närvarande vistas här för utförande
i brons af Molinska fontänen, afsedd att i
Kungsträdgården pryda platsen mellan Carl
XII:s och Carl XIII:s statyer, har beredvilligt satt
oss i tillfälle att i dag efter en fotografi meddela en
teckning å ett dryckeshorn, hållet i 13:de seklets gotik
samt prydt med jagtstycken. Det är utfördt såväl i
silfver som brons vid kongl. Konstindustriskolan i
Nürnberg under ledning af professor Ch. Lenz, en
halfbror till herr G. Heroldt och medintressent i
firman Lens & Heroldt. Denna skola, hvars
föreståndare är den utmärkte skulptören Kreling,
sysselsätter sig uteslutande med konstindustri,
är sammansatt af en mängd tillämpningsskolor för alla dess grenar,
och har rned rätta förvärfvat sig europeisk ryktbarhet; ty här
förfärdigas mönster till alla slags konstindustriela föremål icke
blott för Tyskland utan äfven för nästan alla andra länder på
grund af ingående beställningar. Sålunda kommer den härstädes
meddelade konstnärliga och praktiska bildningen ej endast de
studerande eleverna till godo; genom spridningen af de
tillverkade alstren hafva äfven aflägset boende industriidkare mycket
gagn af denna skola, utom det tillfälle den bereder dem att
bland dess elever förskaffa sig praktiskt utbildade, fullt färdiga
och skickliga arbetare. Nämnde herr Heroldt och alla hans många
arbetare hafva utgått från denna konstanstalt.
Att bronsgjutningen här i Sverige för närvarande står på
en särdeles låg ståndpunkt, eller snart sagdt knappast existerar
mera, är för alla väl bekant. Ett försök tillämnades visserligen
för ett par år sedan att söka åter väcka denna industri till lif,
då mera än ett hundra ansedda industriidkare hos härvarande
Slöjdskolas styrelse med en skrifvelse, varmt understödd af dess
föreståndare, anhöllo att bronsgjutning måtte vid skolan
upptagas såsom undervisningsämne; men beklagligen ledde detta ej
till något resultat. Att denna konstindustrigren nu ligger
alldeles i lägervall är så mycket sorgligare, som den under 17:de
och 18:de århundradet stod ganska högt och utöfvades senast
af Gerhard Meijer,[1] hvars gjuteri för bronskanoner och
mörsare m. m. var beläget vid Beridarebans-gatan,[2] der
Gymnastiska Centralinstitutet nu står. Statygjuteriet låg vid Hötorget,
der numera professor Molins staty-bildhuggare-atelier finnes.
Från detta senare har Gustaf II Adolfs samt Gustaf I:s
bronsstatyer äfvensom det Meijerska grafmonumentet i Clara kyrka
utgått, af hvilka isynnerhet det sista framstår såsom bevis på
en högt uppdrifven skicklighet. Detta monuments förgyllda, i
bly gjutna rococo-ornament i form af ett tunnt, i alla riktningar
böjdt löfverk likna den finaste träskulptur. Med denne Meijers
 |
Dryckeshorn,
utfördt i silfver och brons vid Konstindustriskolan i Nürnberg.
|
[1] Gerhard Meijer var, likasom hans far, farfar och farfarsfar,
kongl. styckegjutare samt egare af det i Stockholm belägna
styckegjuteriet, hvilket han år 1752 sålde till staten. Han ledde äfven
anläggningen af Åkers och Stafsjö stycke-bruk.
[2] Det sista minnet häraf försvann, då för trenne år sedan vid
ombyggnaden den åt Beridarebansgatan vettande gafveln nedrefs, å
hvilken de synliga ankarjernen bildade bokstäfverna G. M.
samt årtalet 1648.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0095.html
