Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 12. 24 Mars 1871
- Gjutning af silfver och brons
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 12. Stockholm. den 24 Mars 1871.
Tidningen utkommer hvarje Lördag.
Pris: för 1/1 år 10 rdr, 1/2 år 5,25 rdr, 1/4 år 2,75 rdr.
Lösnummer 25 öre.
Hufvudredaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Adress: Mästersamuelsgatan N:o 56.
Annonspris: 10 öre pr petitrad. Tidningens
expedition: Norra Smedjegatan N:o 28.
––––-
Innehåll:
Skaft till dessert-knifvar och gafflar från Rodgers and C:o i Sheffield (illustr.)
Gjutning af silfver och brons, af bildhuggar C. Ahlborn (slut). Om
svenska stenarters användning inom byggnadskonsten samt deras
framställande i ett mera förarbetadt tillstånd, af W. Hoffstedt, (illustr.; slut).
Tillverkning af smergelskifvor och konstgjorda slipstenar (illustr.). Om
feta oljor och deras undersökning, af ingeniör A. W. Cronquist (forts.).
Om den ryska jernindustrien (forts.) Notiser. Adresslista. Annonser.
–––––
Gjutning af silfver och brons.
(Forts. fr. sid. 82.)
Hvad det tekniska af bronsgjutningskonsteri beträffar, hafva
vi först formningen att taga i betraktande. Denna sker, då
fråga är om gjutning af fristående föremål, som ej kunna utföras
i s. k. formflaskor, hufvudsakligen efter tvenne olika metoder,
beroende på föremålens storlek samt deras mera eller mindre
invecklade former. I alla händelser erfordras för all bronsgjutning
en eldfast form, som noggrant passar efter modellens yta, samt,
då alla föremål här gjutas ihåliga, en kärnform, mellan hvilka
ett tomrum lemnas för upptagande af metallen till den tjocklek,
som pjesens storlek kräfver. Är modellen af mycket kolossala
dimensioner, eller om den har mycket framstående partier, såsom
utsträckta armar, framflyttade ben, draperier, värjor eller andra
attributer, sönderdelas modellen, så att formning, gjutning och
ciselering af hvarje sådan del sker särskildt, innan de slutligen
sammannitas till ett helt. Sålunda förfors också vid utförandet
af Carl XII:s bildstod. Den göts nämligen i trenne
hufvuddelar: venstra armen, hufvudet samt i ett stycke den egentliga
kroppen och planet, hvarpå den står. Värjan samt sporrarne
götos särskildt. Vid formningen af större, fristående föremål
användes en formsand af finaste beskaffenhet, hvarpå jemnheten
och finheten hos det gjutna föremålets yta ytterst beror. Hos
oss användes vanligen fin, engelsk sand, som uppblandas med
något lera. Formningen med denna sand sker i horizontela skiften,
som byggas på hvarandra och sluta tätt intill hvarandra.
Sandlagret packavs till ungefär 8 liniers (24 m. m.) tjocklek närmast
modellen samt omgifves med en gipsomfattning af 1 till 2 fots
(297-504 m. m.) tjocklek, inuti förstärkt med jernband, så att
hvarje formdel derigenom får en stadig sammanhållning.
Samtidigt som den yttre formen sålunda uppföres skift för skift insättas
uti gipsen små, af lera förfärdigade, torkade rör af 8-12 liniers
(24-36 m. m.) diameter på 50 à 70 liniers (148 à 208 m. m.)
afstånd från hvarandra. Desss placeras vertikalt, så att de bilda
nedifrån och uppåt fortgående rörledningar, hvilka upptill mynna
ut i den gemensamma gjutbassinen, från hvilken den smälta
massan sålunda ledes till formens alla delar. Från dessa rör
sprides massan ytterligare medelst mindre, i horizontelt läge,
och på samma afstånd från hvarandra här och der instuckna rör
till det rum mellan den yttre formen och kärnformen, som skall
utfyllas med bronsmassan. Sedan man på detta sätt fortgått
ända till och med öfversta skiftet, befrias hufvudformen från
modellen på det sätt, att den ena formdelen efter den andra
nedtages och upplägges med gipsen nedåt- samt den inre
sandytan uppåtvänd. Sandlagret måste nu fästas vid gipsen,
för hvilket ändamål genom detsamma inslås 25 linier (74 m. m.)
långa, tunna jernstift med platta hufvuden till ett antal, som af
formens utseende bestämmes (om kring 8 liniers afstånd mellan
hvarje). De genom stifthufvudenas försänkning uppkomna små
fördjupningarne fyllas naturligen med formsand och afputsas
i öfverensstämmelse med formens yta.
Innan framställandet af kärnan kan påbörjas, intryckes i
den yttre formens alla delar ett lager af vanlig lera af samma
tjocklek, som metallen kommer att få (å Carl XII:s-bysten var
detta lager ungefär 2 lin.), så att detta noga följer efter alla
fördjupningar, upphöjningar och planer. Derpå sammansättes
åter den yttre formen, och hela det återstående inre rummet
fylles med en af gips och tegelmjöl bildad massa, som
formas i så många delar och horizontela skift, som för
handteringen kan finnas nödigt. Äfven dessa kärndelar förstärkas med
jernband samt här och der insatta 4 liniers (12 m. m.)
jernbultar, som med yttre änden nå utanför kärnan så mycket, att
de komma att stöda emot den yttre hufvudformens inre yta
Skaft till desert-knifvar och gafflar
från Rodgers & C:o i Sheffield.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0103.html
