- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 /
111

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 14. 8 April 1871 - Algot Lagerquist: Torrdestillation af trä - Smärre notiser - Patenter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fabriker, denna sats ej hyllas, ty antingen får den bortrinna såsom
alldeles värdelös, eller ock försöker man att sälja ett och annat
kärl som perma, i hvilket senare fall försäljningssumman
vanligen motsvarar tomkärlets värde och frakten. Härvid begås ett
lika stort fel, som om spritexport-aktiebolaget skulle exportera
lank af cirka 1 grad i stället för stark sprit af, jag vill antaga,
21 gr. Vid hvar och en mindre fabrik skulle denna produkt
dock kunna med mycken liten kostnad så tillvida förädlas, att
man uti rå, d. v. s. förorenad, men stark sprit och ättiksyrad
kalk finge två värdefulla, kuranta artiklar; och detta så mycket
mera, som hvilken som helst, äfven utan teknisk bildning mycket
snart kan lära sig denna lilla förädling. Vid hvar och en större
fabrik åter bör ovilkorligen en tekniker finnas och förädlingen
göras så fullständig som möjligt, hvilket naturligen gifver största
vinsten. Den mindre fabrikanten bör troligast nöja sig ined
träsyrans förädling till rå träsprit och ättiksyrad kalk, hvilket
försiggår på följande sätt:

Träsyran hälles i en vanlig destillationspanna, helst af koppar
om 100 à 200 kannors (262 à 524 liter) rymd, hvarifrån
destillatet ledes till en vanlig kylare. Det först öfvergående
destillatet, omkring 10 proc., tillvaratages för sig och är rå,
utspädd träsprit. Af det derefter öfvergående kan 15 proc. anses
såsom vatten och bortkastas; men det sedermera följande
uppsamlas helst i en större reservoir och är utspädd, orenad ättik
syra. Denna syra skall nu bindas vid en bas, d. v. s. man
tillsätter t. ex. kalk, så länge vätskan upplöser något, eller tills
man får den neutral. Denna vätska afdunstas sedan till torrhet,
då man har brun, ättiksyrad kalk, en lätt säljbar vara. Genom
att rosta denna fås grå ättiksyrad kalk, som står i högre pris.
Men då denna röstning fordrar en särskild ugn och mycken stor
noggrannhet, emedan eljest saltet lätt sönderdelas, är
tillverkningen af detta sistnämnda fabrikat ej att rekommendera för en
mindre fabrik. Uti eri mindre panna omdestilleras sedan 2 à
3 gånger den förut för sig tillvaratagna råa spriten, och bör
denna helst få passera ett par s. k. luftkylare, innan den
kommer till den vanliga kylaren. Sålunda fås en sprit fullkomligt
god för de flesta tekniska behof och i många fall, såsom ytterst
flygtig, bättre än den vanliga sädesspriten, ehuru den är förorenad
af flera flygtiga ämnen såsom mesit, xylit, eupion m. fl. Kemiskt
ren är träspriten ett utmärkt vackert fabrikat, vattenklar och
af angenämaste lukt. – Vid destillation af träsyra vinnes
dessutom 2 à 4 proc. tjock tjära eller beck, som qvarstannar i
pannan och bör uttappas genom en kran.

Vid en större fabrik åter måste man afse träsyrans vidare
förädling, då man helst använder kolsyradt natron till syrans
mättande, framförallt om man har för afsigt att framställa ren
ättiksyra, fri från empyreumatisk lukt, eller ett godt fabrikat. De
salter som för öfrigt med fördel tillverkas äro: ättiksyrad
kopparoxid, blyoxid, zink-oxid och oxidul, manganoxid, jern-oxid
och oxidul etc.

De produkter, som i öfrigt vid en stor, väl ordnad fabrik
för torrdestillation af trä böra tillverkas, äro: terpentin
lysolja, warnish, maskinolja, vagnssmörja och fernissor i
allmänhet.

Nödvändigheten att sammantränga denna artikel måste göra
det här sagda högst ofullständigt; men ändamålet med
densamma är vunnet, om den allmänna uppmärksamheten aldrig så
litet vinnes för denna vigtiga industri, som utan tvifvel går en
stor framtid till mötes, vårt fosterland till mycket gagn.

Söderhamns oljebruk den 27 Febr. 1871.

Algot Lagerquist.

Smärre notiser.


Fabrikation af spiralborrar, af ingeniör G. Lander. Dessa
förträffliga verktyg, hvilkas användning nu börjat sprida sig i
Europa, hafva hittills tillverkats på det sätt, att man utfräste
fördjupningarne ur en massiv rund stålstång, hvarefter borren
afsvarfvades, härdades och riktades. Denna process var
långsam och dyrbar, ehuru de dervid anlitade arbetssätten och
maskinerna voro beundransvärda. Numera tillverkas dessa borrar i
England på ett helt annat sätt. Stålstänger af en särskild form
valsas, afskäras till lagom längd och omvalsas ännu en gång i
en slags kamvalsar, hvilka å dem utarbeta en rak fördjupning
samt sjelfva tappen. De sålunda behandlade stålbitarne
öfverföras nu till den s. k. vridningsmaskinen, hvilken
hufvudsakligen består af en ihålig spindel, som vid ena änden för ett
genomborradt stålstycke, i hvilket borrämnena insättas. Då
maskinen sättes i gång erhåller spindeln icke blott en roterande
utan äfven en i axelriktningen fram- och åter-gående rörelse,
hvarigenom den vrider det mellan ett par käftar fastade
borrämnet. Detsamma omfattas äfven af ett par andra käftar, som
genom en lämplig mekanism erhåller en sådan rörelse, att de
följa straxt efter spindeln för att bibehålla den stålbitarne gifna
vridningen. Efter detta arbetes fullbordande öppna sig käftarne,
spindeln återgår till sitt ursprungliga läge och borren borttages.
Denna centreras nu, grofslipas, härdas genom upphettning i ett
blybad och afkylning i vatten, anlöpes samt slipas slutligen
färdig med bestämda dimensioner. – Nyare försök hafva visat
det vara ganska väsentligt att vid metallers omgestaltning till
det yttre noga aktgifva på deras inre struktur. Hvarje särskild
form, som bibringas en jern- eller stål-stång, fordrar en speciel
anordning af delarne, och hvarje afvikelse derifrån måste blifva
till men för den färdiga produkten. Dessa omständigheter äro
vid den beskrifna tillverkningen af spiralborrarne iakttagna, då
ju hvarje borr, hvad formen beträffar, är fulländad, innan en
enda spån deraf borttages. Detta aktgifvande på fibrernas läge
visar sin fördel äfven deruti, att antalet af de till följe af
härdsprickor kasserade borrarne blifver så ringa, att denna
omständighets inflytande på kostnaden af den färdiga, dugliga
produkten helt och hållet kan lemnas utan afseende.

(Arbeitgeber.)

Ett nytt jernvägssystem. En insändare skrifver i »Times»:
Nutidens utveckling fortgår hastigt, och då jernvägarne ännu
ej uppnått sin fulländning, skall genom vetenskapens framsteg
ny drifkraft uppfinnas. Måhända stämplas jag som en vild
enthusiast, om jag vågar förutspå, att i en annan generation
våra passagerarevagnar skola, i stället för att hafva lasten
placerad ofvanför tyngdpunkten, upphänga densamma under denna
genom att höja skenorna. Härigenom kan hastigheten ökas, men
med större säkerhet än det nu begagnade systemet. Hvarken
direktörer eller resande äro likväl nu böjda för denna
genomgripande, men säkra förändring. Deremot tror jag dem vara
betänkta på att inrätta en särskild linie för persontrafiken och en
annan för gods på våra vigtigare samt, jag bör tillägga det,
väl skötta och väl underhållna linier; ty den tanken är just ej
angenäm att vänta sig i det ena ögonblicket blifva uppbränd
eller i ett annat störtad i ett bråddjup genom försumlighet hos
en ouppmärksam tjensteman.

Patenter,


beviljade af kommersekollegium under år 1871.

Mars månad.
Sieurin, J. E., konstmästare, 8 år å laknings-apparat för
finkorniga eller slamhaltiga ämnen.

Schröder, Daniel, 8 år å ett sätt att af bränntorf,
hvitmossa eller sågspån bereda lys- och brännmaterial.

Foldberg, Thomas, grosshandlare, och Nielsen, Erik, 8 år
å förbättringar i sättet att tillverka stärkelse.

Scherman, John Edvin, 10 år å förbättringar i sättet att
tillverka jern och stål.

Björlingsson, J. F., 8 år å ugnar för blästergas af alla
sorters bränslen, såsom sågspån, torf, ved, m. m., äfvensom å
dertill hörande arbetsredskap för beredande af stål och jern.

Hedman, C. J., handlande, 8 år å förbättring i
sammanställningen af apparater för att medelst öfverhettad ånga
åstadkomma destillater af trä och likartade ämnen.

Gerckens, C. O., handlande, 8 år å en inrättning, benämnd
sjelfsmörjande packning för ångcylindrar, pistoner, flänsar, m. m.

Blomberg, C. N., telegraf kommissarie, 8 år å en inrättning
för fästande af telegraftrådar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free