| V</table>
Om man utgår från det ofvan gjorda antagandet, att en
bessemerblåsning om 40 ctr bör vara afslutad på 6 minuter, och
man med stöd af de redan anställda beräkningarne vidare
antager, att per ctr tackjern till sådana blåsningar erfordras 9,8
hästkrafter så kan man med tillhjelp af nyss anförda formel
lätt få reda på huru stor kraft som behöfves för hvilken
chargestorlek som helst.
| 40 | |
För blåsningar om 60 ctr skulle t. ex. erfordras 60 . 9,8 V | –- | = |
| 60 | </table>
= 60 . 8 = 480 hästkrafter, under det bessemerblåsningar på 80
| 40 | |
ctr skulle behöfva 80 . 9,8. V | –- | = 80 . 6,9 == 552 hästkrafter. |
| 80 | </table>
Vefstamphammare med luftfjädring,
konstruerad och patenterad af professor C. A. Ångström.
En stor olägenhet vid sådana hammarverk, der lyftningen
sker medelst kran, kommer, såsom bekant, af de stötar och
skakningar, som uppstå just under denna operation, och
hvilka ofta nog inverka menligare på konstruktionens hållbarhet
än påkänningen vid sjelfva hamringen. För att minska denna
olägenhet har man visserligen sökt göra anslaget, mot hvilket
kammen verkar, mera eller mindre fjädrande eller elastiskt, utan
att dock kunna lyckas att på denna väg erhålla en nöjaktig
konstruktion. Slutligen har man för
vinnande af sagde mål tagit sin tillflykt
till begagnande af luft såsom medel att
åstadkomma lyftningen af hammaren, och
synes man dervid hafva långt bättre,
utsigter att lyckas erhålla en ined afseende
på hållbarhet och öfriga fordringar fullt
ändamålsenlig konstruktion.
Professor C. A. Ångström har
härstädes uttagit patent å en på denna
sistnämnda princip grundad konstruktion af
en lufthammare, som i öfrigt är
anordnad såsom en s. k. stamphammare på
det sätt, närstående figurer visa, af
hvilka fig. 1 framställer hammaren, sedd
från sidan, och fig. 2 dels en
vertikalsektion af cylindern, m. m., dels en
horizontalsektion af densamma. Hela
maskineriet uppbäres af en ihålig
gjutjernsstol, ofvanpå hvilken drifaxeln med
sina rernskifvor, en lös och eri fast, samt
svänghjulet hvilar. I dettas naf är fästad
en tapp, som genom en vefstake är
förbunden med kolfstången, hvars öfre ände
är försedd ined ett tvärstycke, löpande
mellan tvenne styrplaner. Kolfstångens
nedre ände åter är förenad med den inuti
en cylinder upp och ned rörliga kolfven.
Denna cylinder tjenar på samma gång
såsom hammare och är derföre nedtill
sluten med en stadig botten, i hvilken
hammarpenet infästes. Upptill är
cylindern äfven sluten medelst ett lock, i
hvars midt en packdosa för kolfstången
finnes. Denna cylinder, som erhåller sin styrning mot
förlängningen af de planer, som leda tvärstycket, har på halfva höjden
tvenne små hål, hvilka åstadkomma kommunikation mellan
cylinderns inre och den yttre luften.
Då hammaren skall sättas i gång, föres med remgaffeln
drifremmen från nollskifvan till den fasta, och axeln börjar
rotera, hvarvid vefstaken och således äfven kolfven föres upp
och ned. Vid rörelsen uppåt komprimeras den i öfre delen af
cylindern befintliga luften till den grad, att slutligen äfven
cylindern lyftes uppåt. Detta fortgår äfven till någon del, sedan
kolfven vändt och befinner sig på väg nedåt, ända tills en
motsvarande komprimering af luften försiggått i nedre delen af
cylindern, då dennes rörelse förändras, så att densamma kommer
att kastas nedåt emot städet och träffar det derpå, hvilande
arbetsstycket med en hastighet och en kraft, som är beroende af
luftkompressionens storlek, maskinaxelns hastighet samt
hammarecylinderns vigt. – Vefstaken kan förlängas eller förkortas
genom en dubbelgängad hylsa, som omfattar midten af densamma.
Fördelarne af denna konstruktion äro: En enkel och solid
anordning af hammaren och dess delar, samt konstruktionens
användbarhet såväl för lättare hammare med stor hastighet, som
äfven för tyngre. Vidare erfordra dessa slags hammare relativt
mindre drifkraft än andra med samma tyngd å hammarhufvudet
och lika intensitet i slaget. Denna besparing i drifkraft vid
den här framställda konstruktionen uppkommer, dels derigenom
att vid lyftningen i följd af luftens förmedling ej så stora
förluster i arbete (stöt-förluster) uppstå, dels deraf att det arbete,
som vid kannans rörelse uppåt och nedåt, nedlägges på luftens
komprimering, i icke så obetydlig mån återvinnes under dennas
derpå följande expandering, då den ju underhjelper kannans
rörelse. Slutligen är hammaren på grund af den genom
luftfjädringen erhållna mjuka rörelsen ej heller utsatt för att lätt
komma i olag, hvaraf följden blifver mindre reparationskostnader.
En hammare af denna konstruktion uppsattes sistlidne höst
vid ett jernverk i norra Sverige och har der sedan dess varit
i oafbruten gång, hvarföre dess användbarhet synes vara fullt
konstaterad. Dylika hammare utföras vid Arboga och Eskilstuna
mekaniska verkstäder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0130.html
|
| |