Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 17. 29 April 1871 - Tillverkning af ozokerit - E. A. Wiman: Om användningen af afloppsångan från ångmaskiner för uppvärmningsändamål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behandlas med svafvelsyra. Dessa kärl äro omgifna af ångmantlar
och försedda med omrörare, hvarigenom syran blifver i tillälle
att fullständigt inverka på ozokeriten under en bestämd tid,
hvarefter blandningen tillåtes att aflagra sig. Den renade
ozokeriten afdrages derefter från den nedre delen af kärlen, då
syran alltid flyter ofvanpå, och öfverföres till kittlar, uppvärmda
från botten. Detta är den sista upphettningen, hvarefter den
fina massan utgjutes i formar, der den får stelna, och bildar
då ett hårdt, hvitt vax, hvars smältpunkt ligger vid 140°, under
det att parafinvax smälter vid 128°. Dessa kakor sändas
slutligen till messrs Field’s fabriker vid Lambeth, och vid dessa
förfärdigas nu de välkända ozokerit-ljusen.
Stundom och under vissa förhållanden, som under processens
fortgång inträffa, tvättas ozokeriten med varmt vatten, då den
skiljes från syran. Sedan vattnet blifvit aflägsnadt, filtreras
massan upprepade gånger genom benkol, tills den erforderliga
graden af hvithet ernåtts. Åtskilliga specialiteter vid
fabrikationen förekomma äfven, hvilka måste utföras med den största
omsorg och noggrannhet, om ej de åstundade resultaterna skola
uteblifva. En af dessa beaktansvärda saker är temperaturen,
som i destillationspannorna är mycket hög och varierar med de
särskilda omständigheterna under processen och dennes olika
stadier. En annan vigtig omständighet, som bör observeras, är
längden af tiden, under hvilken ozokeriten utsättes för inverkan
af syran eller kolen. Det är likaledes vigtigt att tillse, på hvad
sätt och när syrbadet eller kolfiltret skall användas. Ansvaret
för alla dessa saker hvilar på mr Siemssen, som deråt egnat
mycken både tid och uppmärksamhet under de sista två åren,
för att derigenom fullborda metoden för råmaterialets
bearbetande. Vi böra äfven omnämna, att vid denna fabrikation
erhålles åtskilliga biprodukter, af hvilka den förnämligaste är en
klar, färglös olja, utan lukt och med mycket stor lysande
förmåga.
Anordnandet af de mekaniska detaljerna anförtroddes åt mr
E. Field, som utarbetat dem mycket noga. Den ånga som
användes för upphettningsreservoirer, destillationspannor, pumpar
och till en ångmaskin för de mekaniska inrättningarnes
drifvande, genereras i tvenne s. k. Field’s pannor, hvar och en af
30 hästkrafters storlek. De olika faten, reservoirerna och
pannorna äro förbundna med hvarandra medelst ett system af rör
och pumpar, så anordnadt, att processen kan fortgå oafbrutet
och med minsta möjliga användande af handarbete – och i
sanning, i betraktande af fabrikens vidsträckthet, måste man
förvånas öfver det ringa antalet här befintliga arbetare.
Hufvudbyggnaden, i hvilken destillaterna kondenseras och behandlas,
upplyses nattetid med gas utifrån, för hvilket ändamål väggarne
här och der äro genombrutna och öppningarne betäckta med fin
metalltråds-duk, bakom hvilken gaslågorna äro placerade.
Ugnarne för upphettnings-reservoirerna eldas och skötas likaledes vid
yttre sidan af byggnaden. Skulle af en händelse eld utbryta,
finnas många resurser för dess hämmande, af hvilka må nämnas
en kraftig ångstråle, som från pannorna kan utslungas. Den
höga temperatur, som användes i destillationspannorna, gör
nödigt, att ångan öfverhettas, och åstadkommes detta i en särskild
apparat, likaledes konstruerad af mr Field. Denna består af ett
fyrkantigt muradt torn – ett för hvarje destillationspanna –
innehållande en kontinuerlig rörslang, anordnad rundt om vid
tornets inre sidor, och genom hvilken ånga passerar till
destillationspannan, hvarunder denna upphettas genom värmet från en
ugn i tornets nedre del.
En sinnrik metod för undanrödjandet af en olägenhet, som
är förbunden med denna fabrikation, är värd att i förbigående
omnämnas, isynnerhet som den möjligen kan lända andra till
nytta, hvilka äro besvärade af samma obehag. Det myckna
vattnet från kondensatorerna såväl som andra flytande ämnen
afleddes här till hufvudkloaken, men de gåfvo dervid anledning
till en odräglig stank, som uppsteg från ledningarne genom
inloppsgallerna och förorsakade obehag för de i grannskapet boende.
För att afhjelpa detta, inrättades å fabriksgården en stor
tillsluten cistern, hvarigenom de bortgående, flytande ämnena fingo
passera. De inkomma upptill vid ena ändan och stöta den
emot en plåt, placerad tvärs öfver den öfre delen af reservoiren
och sträckande sig ett stycke ned i densamma. I det vätskorna
gå ned åt botten, påträffa de der en annan tvärplåt, öfver
hvilken de måste passera på deras väg till utloppet; men, innan
de uppnå detta, måste de ännu en gång gå under en tredje
plåt, fästad på samma sätt som den första, hvarefter de lemna
reservoiren genom en öppning i jemnhöjd med den, från hvilken
de inkommit. På detta sätt ombrytes vätskeströmmen flera
gånger, hvarunder de osunda ångorna blifva i tillfälle att
afskiljas och uppstiga mot öfre delen af reservoiren, derifrån de
genom en kanal bortledas till eldstäderna under ångpannorna,
der de dels förbrännas, dels medfölja förbränningsprodukterna
genom den höga skorstenen; och är sålunda det ifrågavarande
obehaget på ett efektivt samt tillika enkelt och billigt sätt
undanröjdt.
Hvad beträffar den slutliga produkten af de processer, som
blifvit här ofvan beskrifna, nämligen ljusen, så kunna vi om
dem blott säga, att de utgöra ett nytt och lyckadt tillägg till
de förut existerande belysningsmedlen. Enligt verkställda försök
hafva vi funnit dem behäftade med ett enda fel, nämligen det,
att de röka och afgifva en mycket obehaglig lukt, då de
utblåsas. Detta är likväl icke ett fel, som ensamt tillhör dessa
ljus, utan är gemensamt för alla vaxljus; och härleder det sig
från hastigheten, med hvilken vaxet stelnar. Ett enkelt
hjelpmedel är naturligen att begagna ljussläckare, men det är föga
önskvärdt, att se dessa gammalmodiga tingestar åter införda i
bruk, och vilja vi derföre blott påpeka såsom ett möjligt
hjelpmedel vekens behandling före dess omgifvande med ozokerit
med något ämne, som tager längre tid att stelna än ozokeriten.
(Engineering.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
