Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 17. 29 April 1871 - E. A. Wiman: Om användningen af afloppsångan från ångmaskiner för uppvärmningsändamål - Tillverkning af smidesjernsrör vid Wednesbury
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afloppsånga mycket
stor i
förhållande till det
för
handenvarande uppvärmningsbehofvet, så att
ett slöseri med
frisk luft
äfven från
ekonomisk synpunkt är
fullkomligt berättigadt. Desslikes är
tydligt, att, äfven
om dennaånga
skulle vara
nätt och jemnt
tillräcklig för
behofvet
under de allra
kallaste
vinterdagarne, så
har den dock
för blidare
väderlek ett allt
större
öfverflöd på värme,
hvilket kan
disponeras for
den friska
luftens värmande. Man kan
sålunda föröka
luftvexlingens
styrka i
samma mån den
yttre
temperaturen närmar sig den
inre, hvilket
förhållande är
i sanitärt
hänseende lyckligt.
Ritningarne
å sidan 132
framställa en
varmapparat af
detta slag,
ungefärligen sådan den
finnes utförd i
herrar J. & A.
Riis’ boktryckeri vid
Karduansmakaregatan här i staden. Fig. 1 är en vertikal
tvärgenomskäring af huset, fig. 2 en del af bottenvåningens samt
fig. 3 en del af källarens plan.
Till varmkammaren A inträder frisk luft utifrån genom
öppningen B, som regleras medelst en dörr. Denna luft hemtas
i det fria på några fots höjd öfver marken genom öppningarne
C, från hvilka den nedsjunker genom trumman D. Efter att
hafva blifvit värmd i varmkammaren, ingår luften i en öppning
E, som leder till vertikala, murade trummor F, hvilka inmynna
i de särskilda våningarne genom med luckor försedda öppningar
G. Samtidigt bortgår den förskämda luften ur rummen genom
till ventilationsskorstenen H ledande öppningar J, nämligen en
vid golfvet, hvilken tjenstgör under den kallare vintern, samt
en högre upp att begagnas under blidare väderlek. Dessa
öppningar äro reglerbara medelst luckor. Ventilationsskorstenen
uppvärmes af ångpannans skorsten, hvilken är af eldfasta stenrör
uppmurad inuti den förstnämnda.
För att
moderera temperaturen å den
inkommande
friska luften,
kan man
genom öppningen K direkte
från trumman
D insläppa i
kanalerna F
så mycket
luft af den
yttres
temperatur som
behagas. Medelst ett spjell
kan man
reglera lufttilloppet genom E
och K samt
den deraf
beroende temperaturen å
luften.
Å vinden finnes ett större
torkrum, till
hvilket varm
luft ledes från varmkammaren
genom den murade
trumman L,
under det den
med fuktighet
mättade
bortgår till
ventilationsskorstenen genom
öppningarne
J1. Medelst
luckor framför
luftens
till- och afloppsöppningar regleras naturligtvis torkningsprocessen.
I varmkammaren är
inneslutet ett
system af
gjutna jernrör,
till hvilka
ledes afloppsånga från maskinen genom röret a, som är försedt med en
utgrening till skorstenen för att kunna direkte dit bortleda ångan,
då densamma ej för uppvärmningen behöfves. För att reglera
detta finnes en kran b. Då så fordras, kan ånga ledas till
systemet direkte från pannan genom röret c. Det uppstående
kondenseringsvattnet bortrinner under marken genom röret d,
under det den ännu okondenserade ångan genom röret f utledes
i atmosferen.
Fig. 1.
 |
|
Maskiner för tillverkning af smidesjernsrör. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
