- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 /
139

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 18. 6 Maj 1871 - Motorer för mindre kraftbehof

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

underhållsomkostnader undvikas. Den får ej vara af sådan art, att fara
för explosioner af en eller annan, orsak förefinnes eller kan
uppstå. Slutligen böra dylika maskiner med lätthet kunna sättas
i gång när som helst och på kort tid, utan att de, om de
tidtals äro i hvila, komsumera något af det drifkraften genererande
ämnet; eller, då detta ej kan undvikas, bör denna konsumtion
vara så ringa som möjligt. Tagas alla dessa svåruppfyllda
fordringar i betraktande, inses väl, att konstruktören har sig ålagd
en ingalunda lätt uppgift i framställandet af en maskin, som
tillfredsställande skall motsvara dem alla; och bör det sålunda
ej förvåna att problemet ännu icke kan anses fullständigt löst.

Vi öfvergå nu till beskrifvande af de ofvannämnda, hittills
framställda konstruktionerna, dervid först i förbigående
vidrörande några grupper sådana, hvilka ännu ej af flera påtagliga
skäl kunnat komma till någon nämnvärd användning. Hit höra
de maskiner, som afse begagnandet af vigter, fjädrar, elektricitet
eller komprimerad luft såsom drifkraft.

Upplyftade vigter samt spända fjädrar utgöra, såsom
bekant, en slags magasiner för på dem nedlagdt arbete, som, då
så önskas, kan tillgodogöras i en eller annan form. Denna
uppsamling af arbete fordrar dock, om ej inrättningarne skola
blifva för skrymmande och dyrbara för att kunna erhålla
användning vid de mest förekommande behofven och under de
vanligaste förhållandena, en större ansträngning, ehuru endast
under en kort tid, än man kan pretendera i de fall, då dylika
apparater äro tillräckligt effektiva. Vigterna måste nämligen tid
efter annan upplyftas medelst handkraft, och detta desto oftare,
till ju ringare höjd lokala omständigheter medgifva detta
upphissande. Likaså måste fjädrarnes spänning åstadkommas
ungefärligen på samma sätt, som då en klocka uppdrages, ehuru
naturligen med vida större kraftåtgång och ansträngning. Detta
gör, att en högst obetydlig kraft i de flesta fall kan blifva
disponibel samt under jemförelsevis korta perioder[1]; och då
dertill lägges att apparaterna för drifkraftens genererande på detta
sätt ingalunda blifva billiga, synes föga hopp vara för handen
att på detta gebit få det här ifrågavarande problemet löst.

Hvad elektricitetens användande såsom drifkraft beträffar,
måste erkännas att af de för detta ändamål konstruerade s. k.
elektromotorerna, många äro både sinnrikt uttänkta och väl
utförda; men det oaktadt vidlåda dem vissa olägenheter, som
förhindra deras begagnande vare sig i hushåll eller för yrken, der
äfven en obetydlig drifkraft erfordras. Dessa olägenheter hafva
till en del sin grund i sjelfva principen för maskinernas
verkningssätt. De från batterierna uppstående syreångorna samt
närvaron och handterandet af de starka syrorna äro nämligen redan i
och för sig i sanitärt hänseende graverande omständigheter, hvartill
kommer det svåra och osnygga arbetet vid skötseln af batteriet,
som derjemte kräfver en erfarenhet, hvilken i allmänhet ej kan
begäras af dem, som skulle vilja betjena sig af dylika maskiner.
Vidare äro omkostnaderna för deras anskaffande, underhåll och
drifvande ganska betydliga. Enligt uppgift från en person
härstädes, som haft sådana apparater för symaskiners drifvande, är
priset på dem, inclusive batteriet, omkring 160 rdr; och uppgå
omkostnaderna för syror samt zink för staplarne till ungefär 1
rdr per dag, hvilket ju är alldeles för mycket i betraktande af
det arbete, som uträttas. Slutligen äro de särdeles kaprisiösa,
i det att deras verksamhet ytterst beror på rena och fullständiga
kontakter, hvarförutan de genast af stanna. I sitt närvarande
skick kunna således elektromotorerna svårligen erhålla någon
vidsträcktare användning.

Komprimerad luft, uppsamlad i reservoirer, från hvilka den
medelst rörsystem kan distribueras såväl till olika hus som
till olika lokaler inom dessa, är tvifvelsutan ett särdeles
beqvämt medel för drifvande af härför afpassade motorer. Hittills
har man dock ej lyckats nedsätta de dryga kostnader, hvarmed
genereringen samt distribueringen af den komprimerade luften
äro förknippade. Blefve denna princip tillämpad i stor skala,
är likväl möjligt, att resultaten ur ekonomisk synpunkt blefvo
bättre. Denna förmodan synes bestyrkt af det för några år
sedan i Paris af en italiensk ingeniör, Someiller, uppgjorda
förslaget, att på ofvannämnda sätt förse de smärre industriidkarne
i denna stad med erforderlig drifkraft. Enligt en detta förslag
vidfogad kalkyl skulle 1,000 kub.-fot (26,20 kub. m.) luft af 6
atmosferers tryck komma att kosta ungefär 2,80 rdr.
Omkostnaderna för inledning af rör i husen, samt motorernas
anskaffande och aptering, blifva dock ganska betydliga.

II.

De till en vidsträcktare användning komne motorerna äro
ändtligen varmluftmaskiner, ångmaskiner, gasmaskiner och
vattenkraftmaskiner.

Beträffande de förstnämnda – de på sin tid så
epokgörande varmluftmaskinerna – med hvilkas konstruerande vår
celebre landsman, kapten John Ericsson, framställde en genialisk
och på samma gång praktisk lösning af det på den tiden ofta
framkastade problemet, att medelst uppvärmd luft i stället för
ånga sätta en kolfmaskin i rörelse, så erhöllo de en ganska hastig
spridning i nästan alla verldsdelar, tack vare deras många
förtjenster, af hvilka de förnämsta äro den billiga driftkostnaden,
lättheten att på kort tid uppelda, möjligheten att använda den
bortgående varma luften för uppvärmning af fabrikslokalerna,
samt frihet från expjosionsfara. På senare tider hafva dock
dessa maskiner börjat utträngas hos oss af mindre ångmaskiner
samt utomlands äfven af gasmaskinerna. Orsaken härtill får väl
sökas i vissa olägenheter, hvarmed äfven dessa i öfrigt
fulländade konstruktioner äro behäftade. De måste nämligen skötas
mycket väl, om ej detaljerna för den fram- och åter-gående
rörelsens transformerande i roterande, hvilka dervid ganska
våldsamt åverkas, skola för snart utnötas. De inre, för den starka
hettan utsatta delarne äro dessutom dels i följd af ojemn
utvidgning, dels på grund af direkt beröring med
förbränningsprodukterna (eldstadsväggarne) utsatta för en jemförelsevis snabb
förbrukning. Det buller ventilernas öppnande och slutande
framkallar gör derjemte, att varmluftmaskinen svårligen får
användning i en mängd boningshus, der denna omständighet kan
åstadkomma obehag. Möjligt är ju dock att den outtröttlige
uppfinnaren af dessa maskiner ännu en gång griper sig an med deras
förbättrande samt framställer dem under en ny form, som
undanrödjer de antydda olägenheterna; och då lärer väl få af de
hittills konstruerade mindre kraftmaskinerna kunna konkuriera
med varmluftmaskinen.

Ångmaskinerna, som i den större industrien åstadkommit
en sådan revolution, hafva på senare tiden, ju mera
konstruktionerna förenklats och fulländats, äfven vunnit ej obetydliga
insteg inom yrkena eller i allmänhet, der mindre drifkraft
behöfves; och detta oaktadt de i många afseenden ingalunda
uppfylla de fordringar, man i allmänhet har på härvid användbara
maskiner. En af de mest graverande omständigheterna är, att
en jemförelsevis lång tid behöfves för pannans uppeldning,
hvaraf följden blir, att maskinen ej genast, då den behöfver
anlitas, kan sättas i gång. År behofvet af drifkraft dessutom
under dagens lopp intermittent, måste elden likväl under pannan
ständigt underhållas, äfven då maskinen icke går, för att alltid
hålla den färdig till arbete. Konsumtionen af brännmaterial
blifver således under sagde omständigheter ganska stor. En
annan olägenhet är nödvändigheten att förse maskinen med
pumpar jemte dithörande rörledningar, m. m. för vattnets
inmatande i pannan; hvilken olägenhet dock bortfaller på alla de
ställen, der vattenledningar finnas. Slutligen anses
ångmaskinerna särdeles farliga i följd af möjligen inträffande explosioner.
Senare konstruktioner hafva dock genom inskränkande af
vattenrummet samt underlättande af cirkulationen i pannan reducerat
denna fara högst betydligt, så att på många ställen utomlands
dylika pannor till och med anbringas i boningshus. Trots alla
dessa mindre gynnsamma förhållanden tilltager, såsom nämndes,
bruket af mindre ångmaskiner dagligen, hvilket väl får
tillskrifvas de för detta ändamål framställda konstruktionernas
enkelhet och dermed förenade varaktighet samt till en viss grad
lättskötthet, så till vida nämligen, att de i allmänhet kunna
skötas af eldaren, hvartill ofta användes ordentliga och
stadgade gossar. En ytterligare omständighet, som, ehuru hittills
allt för litet beaktad, ganska väsentligt bor bidraga till
ångmaskinens begagnande för smärre kraftbehof, är det med


[1] Aproximativa kalkyler i detta hänseende äro införda å sid.
84, N:o 11 af denna tidning i prof. Meidingers artikel »om symaskiner».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free