Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 19. 13 Maj 1871
- Max Haushofer: Kännetecken på arbetsskicklighet
- G. R. Dahlander: Om den mekaniska värmeteorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 19. Stockholm den 13 Maj 1871.
Tidningen utkommer hvarje Lördag.
Pris: för 1/1 år 10 rdr, 1/2 år 5,25 rdr, 1/4 år 2,75 rdr.
Lösnummer 25 öre.
Hufvudredaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Adress: Mästersamuelsgatan N:o 56.
Annonspris: 10 öre pr petitrad. Tidningens
expedition: Norra Smedjegatan N:o 28.
–––––
Innehåll:
Broscher i nordisk stil från E. F. Dahl i Köpenhamn (illustr.). Kännetecken på
arbetsskicklighet, af prof. M. Haushofer (slut). Om den mekaniska
värmeteorien, af professor G. R. Dahlander. Motorer för mindre kraftbehof (forts.).
Fjädervåg (illustr.). Säkerhetslås, konstr. af C. Geiger (illustr.) Sätt att
kopiera alla slags trycksaker utan användning af färg samt utan att skada
originalet, af C. Puscher. Kapten Charles Liernurs system for bortförande
af orenlighet i större städer. Notiser. Adresslista. Annonser.
–––––-
Kännetecken på arbetsskicklighet.
Af professor Max Haushofer.
(Forts. fr. sid. 138.)
7. Verktygsförbrukningen. En skicklig arbetare är vidare
rädd om samt sköter sina verktyg. Sålunda aktar sig t. ex. en
snickare att med sågen sönderskära bräder, i hvilka spikar
finnas inslagna. Med åren växer omsorgen om dessa hjelpmedel,
så att han vårdar dem lika noga som medlemmarne af familjen ;
och detta med rätta, ty mångårigt arbete med ett och samma
verktyg förlänar detsamma ett stort värde. Detta kännetecken
är af så mycket större betydelse, ju varaktigare ett verktyg är,
af ju färre delar det är sammansatt, och desto mera det genom
arbete och vana vinner i brukbarhet. För sådana verktyg, hvilka
på grund af sin konstruktion och användning lätt utnötas,
behöfver naturligen ej så stor vigt läggas vid en sorgfällig
behandling som för de förut nämnda.
8. Arbetarens helsa. Arbetaren bör vara noga förtrogen
med de maskiners och materialers nycker, med hvilka han
handskas. De allra flesta under arbetet inträffande
olyckshändelser äro förorsakade icke blott af
oskicklighet, utan kanske oftare af en till det
otroliga gränsande sorglöshet. Huru många
jernvägstjenstemän än blifvit ihjälklämda
mellan buffertarna till vagnarne, så ser man
dock ännu ofta personer, hvilka skola
sammankoppla dessa, tränga sig emellan
bufertarne, i stället för att krypa under dem.
Det förra är beqvämare, och derföre förfares
på sådant sätt, oaktadt den dermed
förknippade större faran. Och på samma sätt
är det öfverallt.
9. Arbetsproduktens formskönhet är
inom många industrigrenar och isynnerhet
i de konstindustriela yrkena ett väsentligt
kännemärke på skicklighet. För det
industriela arbetet är detta kännetecken af
särskild betydelse vid alla sådana föremål, som
konsumenten bär på sin kropp eller har i
sin närhet inom hemmet. Om det också
blott är ett par linier, hvilkas harmoni
tillfredsställer ögat, eller en sammanställning
af färger, som tilldrager sig
uppmärksamheten – alltid har dock hvarje föremål
någon estetisk sida. Och dessa vanlottade
arbetsprodukter, som ej äro så beskaffade,
känna sig så osäkra med denna sin brist på
skönhet, att de åtminstone söka dölja denna
brist i ett mera eller mindre vackert omhölje.
Till och med i de prunkande etiketterna
igenkänner man industriens trängtan efter
att på ett konstnärligt sätt utstyra sina produkter. I dessa fall
är dock nästan alltid varornas konstnärliga prydande anförtrodt
åt andra arbetare än dem, sorn förfärdiga dessa. Men derföre
uppskattas också så mycket mera förmågan att gifva det färdiga
arbetet en viss skönhet i formen såsom en framstående
egenskap hos den skicklige arbetaren.
10. Skarp blick vid bedömandet af hvarje nytt föremåls
art, beståndsdelar samt tillverkningssätt, då detta förelägges
arbetaren. Det händer understundom, att t. ex. alster af fransysk
eller italiensk industri, som behöfva repareras, bortlemnas till
arbetare, hvilka måste afsäga sig dylika arbeten, emedan de ej
känna sättet, hvarpå dessa saker blifvit tillverkade. En skicklig
arbetare inser dock lätt detta förfaringssätt samt förstår att
för tillfället rätta sitt arbete derefter.
11. Uppfinningsförmåga. Visserligen äro de af arbetare
gjorda, nämnvärda större uppfinningarne ej många; men smärre
sådana, som afse förbättringar å verktyg eller i sättet för
råmaterialets behandling, böra dock alltid af en något tekniskt
bildad arbetare kunna göras.
12. Genom intet annat lär man sig dock bättre igenkänna
och värdera en arbetares skicklighet än genom hans uppfattning
och behandling af helt och hållet oförutsedda, under arbetet
inträffande omständigheter. Om de af menniskan med möda till
tjenstaktighet tvingande naturkrafterna på en gång med hela
sin styrka göra uppror, om genom en tillfällighet ett helt
industrielt företags existens, ett menniskolif sväfvar i fara, just
då är det rätta arbetssnillet i tillfälle att visa sig i sin bästa
dager. Dylika arbetsprof förekomma dock under vanliga
förhållanden högst sällan, oftast kanske vid
det mera utvecklade kommunikationsväsendet samt vid bergverken.
Af dessa olika kännetecken på
arbetsskicklighet är en del af större värde för
vissa grupper af industriela företag; en
annan del åter bör mera uppskattas för andra
sådana. Än är det arbetarens förhållande
till råmaterialet, än hans kännedom om de
erforderliga hjelpmedlen, än hans
förtrogenhet med arbetsmetoden, som utgör den
bestämmande faktorn. De ur ekonomisk
synpunkt hos honom mest värderade
egenskaperna blifva i öfverensstämmelse härmed
än insigter i de kemiska eller mekaniska
processerna, än en viss kombinationsförmåga
eller ett utprägladt minne, än ordningssinne,
än ihärdighet och själsnärvaro. Att
upptäcka sättet för dessa egenskapers
framkallande samt för deras omsorgsfulla
vårdande är derföre ett af arbetarskolornas
högsta och vigtigaste mål.
(Bayer. Ind.- und Gew.-Blatt.)
 |
Broscher i nordisk stil
från E. F. Dahl i Köpenhamn.
|
Om den mekaniska värmeteorien.
Af prof. G. R. Dahlander.
Det gifves icke någon gren af den
nyare fysiken, som är af större betydenhet
och djupare ingriper i hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0161.html
