Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 21. 27 Maj 1871 - Brukssocietetens diskussionsmöte - Gasvärmare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dock ej, enligt hvad
talaren visste, större
kraftbehof än 600
hästkrafter på detta
sätt blifvit
transporterade. Slutligen
fastade talaren
uppmärksamheten på en
felaktighet, som ofta
begås vid
konstruerandet af dessa
kraftledningar. Man
beräknar nämligen först
linans groflek och
konstruerar
linskifvorna i förhållande
derefter, hvarpå man,
för att vara säker på
att linan skall hålla,
i verkligheten tager
denna dubbelt så grof
som den beräknade.
Detta förfaringssätt
har dock en motsatt
verkan, i det att
dylika linor snart nog
förstöras, och detta
af påtagliga skäl.
Linskifvorna äro ju
konstruerade för den
beräknade linan och
således för små för
den verkligen
använda gröfre linan,
hvars större styfhet
fordrar större skifvor,
om den ej skall
afbrytas. Direktör
Boman tillkännagaf, att
i Falun hade en 3
liniers (9 m. m.)
lina, som fortledde
ett kraftbelopp af 6
à 8 hästkrafter på
300 à 400 fots (89
à 119 m.) afstånd,
nu stått vid lag i
1 3/4 års tid, hvarunder den begagnats både natt och dag.
Fjerde frågan, »äro transportledningar medelst
Jerntrådslinor utan ända (wire tramways) i någon vidsträcktare skala
användbara vid våra bergverk?». Erfarenheten härom är, enligt
professor Ångströms yttrande, hos oss så godt som ingen, i det
att den enda anläggning af detta slag, som kommit till stånd
i Sverige, nämligen vid Finspong, ej blifvit riktigt utförd,
hvarföre den också ej lemnat några tillfredsställande resultat.
Sannolikt äro här linskifvorna för små i förhållande till den
jemförelsevis grofva linan (8 à 9 linier). Kostnaden för dessa
transportledningar blifva troligen äfven ganska stor. Med
anledning häraf ansåg talaren detta systems tillämplighet inskränka
sig till sådana platser, der marken är ovanligt kuperad och
oländig. År detta åter ej fallet, blir en mindre smalspårig
jernväg med t. ex. 6-skålpunds (2,55 K.gr.) skenor att
föredraga, både hvad omkostnader och trafikförmåga beträffar.
Rörande femte frågan, »i hvad mån hafva Thomsons
landsvägslokomotiv visat sig med fördel användbara?», meddelade
direktör Westman de vid Dannemora-verken med dessa
transportmedel vunna resultat, af hvilka framgick, att fraktkostnaden per
centner-mil blifvit 7,5 öre, då lokomotivet fick gå utan last
tillbaks, men blott 4 öre, då last fanns att tillgå i begge
riktningarne. Hastigheten var ungefär 1/3 mil per timme. Det hade
visat sig gå utmärkt bra på hård väg, om också denna var ganska
backig. Äfven i djup smuts och snö hade det kunnat användas.
Mot lokomotivets .beskaffenhet, hvad utförandet beträffar, voro
dock åtskilliga
anmärkningar att göra.
Talaren omnämnde
äfven, att i Norrland
utgått en inbjudning
för anskaffande af ett
Thomson’s lokomotiv
för underhållande
af trafiken mellan
Sundsvall och Bräcke
i Jemtland.
Professor Ångström
instämde, med
anledning af uppgifter
från Skåne om det
vid kolfälten
derstädes begagnade
landsvägslokomotivet, i
det klandrande
omdömet, hvad beträffar
soliditeten och
noggrannheten i
utförandet af dem, som
från England till oss
inkommit. Skola de
hos oss få någon
större användning,
måste de vara
särdeles väl utförda, och
lämpa sig då mycket
bra. isynnerhet om
vägen ej är alltför
kuperad och de
trafikerade distanserna
icke för stora – detta
senare, emedan
tillfälle till behöfliga
reparationers
utförande städse bör vara
att tillgå. Några
anmärkningar ur rent
konstruktiv synpunkt
kunna äfven göras,
hvilka dock beröra
sådana fel, som kunna
af hjelpas. Detta är
förhållandet t. ex.
med guttapercharingarne å hjulen, hvilka ej gerna kunna stå
vid lag i vårt kalla klimat. Åminstone böra de göras i flera
stycken. De kunna i öfrigt sannolikt ersättas af bättre och
lämpligare anordningar. Bergmästare Lundqvist uppläste en
längre skrifvelse, utgörande en redogörelse för resultaten af de
försök, som på engelska regeringens föranstaltande blifvit gjorda
med Thomsons lokomotiv, och förordades i rapporten häröfver
dessa både för person- och gods-trafik.[1]
Innan diskussionen af nästföljande afdelning tog sin början,
förevisade och förklarade professor Ångström en modell på den
af honom konstruerade vefstamphammare med luftfjädring, som
finnes beskrifven i denna tidning, N:o 15. (Forts.)
Fig. 1.
 |
|
|
Gasvärmare, konstruerad af verkmästare C. G. Larsson. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
