Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 23. 10 Juni 1871
- Thomsons landsvägs-ångvagnar
- Litteratur
- Patenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krökningsradie af ungefär 20 fot (5,9 m. m.). Det är klart, att för detta ändamål
vagnarne och lokomotivet icke kunna hopkopplas på vanligt sätt,
utan måste vara försedda med ett omkring en pivot rörligt framrede.
Ett annat försök utfördes med samma lokomotiv på en
gräsbeväxt äng, der marken bestod af sand samt var mycket ojemn.
Lasten minskades till 210 centn. (9 tons) och således
bruttovigten till 350 centn. (15 tons). Sedan tränen här flera gånger
vändt med 18 à 20 fots (5,34 m. à 2,94 m.) krökningsradier,
fördes den till midten af inhägnaden och beskref der en så
liten cirkel, att lokomotivet vidrörde den eftersta vagnen.
Derefter fick den gå, i en kurva i form af en 8, m. m., alltför att
visa, med hvilken lätthet den kunde manövrera äfven på de
krokigaste och ojemnaste vägar.
För att finna, huru maskinen förhöll sig, då den var i
ständigt bruk, begaf sig komitén till Aberdeen, hvarest en mr White
både användt en dylik för transport af säd och mjöl mellan
nämnde stad och sina på ungefär 1/2 mils afstånd belägna
qvarnar. Denna väg är ansedd för att vara en af de värsta i
Skottland och har lutningar af 1 : 14 ända till 1 : 7,5. Under 6
månaders tid har här begagnats en 6 hästkrafters lokomotiv,
hvarmed gjordes två resor fram och åter dagligen med en
bruttolast af 235 centn. (10 tons), deri inbegripet den döda vigten
af 2 vagnar. Derefter utbyttes detta lokomotiv mot ett om
12 hästkrafter, som med en bruttolast af 350 centn. (15 tons)
gjorde tre resor fram och åter på dagen, en sträcka af 2,7 mil.
Vid ett tillfälle drog maskinen nyssnämnde last med en
hastighet, varierande mellan 0,56 och 1,03 mil i timmen. Resan fram
och åter gjordes på, 3/4 à 1 timme med en kolåtgång af 118 skålp.
(50 K.gr.). Reparationerna hade varit obetydliga och nötningen
på kautschukringen nästan omärklig.
Åter ett annat försök utfördes på en upplöjd åker med 44 lin.
(230 m. m.) djupa fåror. Maskinen gick med lätthet uppför
lutningar af 1 : 15 och vände med 27 à 54 fots (8,02 à 16,03 m.) radier,
hvarvid medfördes en last af 140 centn. (16 tons). (Forts.)
Litteratur.
Studier rörande värmeförhållandena i masugnsprocessen med
särskild hänsyn till varmblästerns inflytande på densamma.
Af Richard Åkerman.
Detta arbete, utgörande ett aftryck af den utaf författaren
i »Jernkontorets Annaler» meddelade afhandlingen med
ofvanstående rubrik, erbjuder alla dem. som i ett eller annat afseende
intressera sig för masugnsskötselns rationela bedrifvande ett väl
behöfligt tillfälle att blifva förtrogna med de många härvid
ingående faktorerna och dessas inflytande på bränsleåtgången
vid våra vanliga masugnskonstruktioner. Afsigten med detta
arbete är nämligen enligt inledningsorden följande:
»Det bör för rnasugnsprocessens ekonomi vara till stort
gagn, om en tablå kan upprättas, som på det sätt utvisar det
förbrukade bränslets debet och kredit, att derigenom icke allenast
ådagalägges allt, hvad som med det förtärda bränslet
åstadkommits, utan också huru stor del af bränslet som för hvart
och ett af de i masugnen förekommande värmebehofveri
erfordrats. Med tillhjelp af ett sådant »bokslut» öfver de i
masugnen försiggående alstringarne och förbrukningarne af värme
kan man sedan tillse, hvilka värmebehof som äro de minst
nödvändiga, samt genom hvilka åtgärder desamma med största
utsigt till framgång mest böra kunna nedsättas, och en dylik
framställning bör derföre lemna den säkraste utgångspunkten
för bedömandet af de vilkor, hvaraf bränsleåtgången inom
masugnsprocessen ytterst beror. En sådan tablå kan naturligtvis
icke få någon full allmängiltighet för alla masugnar, utan
dermed kan endast framställas, huru bränslet under vissa bestämda
förhållanden i masugnen användes; men i samma mån, som
de för en viss masugn egna omständigheterna mindre skilja sig
från de antaganden, som lagts till grund för en dylik
framställning, i samma mån måste äfven densamma för ifrågavarande
masugn blifva mera tillämplig, I sjelfva verket torde också
flertalet af de svenska bergmalmsmasugnarne arbeta under
tillräckligt öfverensstämmande förhållanden, för att en på för dem
möjligast allmängiltiga antaganden grundad framställning af det
på ugnen uppsatta bränslets användande skall kunna blifva
någorlunda tillämplig för dern alla, och jag vill derföre försöka,
att såvidt hittills bekantgjorda undersökningar det medgifva, för
de vanligare svenska bergmalmsugnarne uppställa ett sådant
»värmebokslut». Man kommer emellertid, som litet hvar vet,
icke till något bokslut utan tillhjelp af mer eller mindre
tröttande siffror, och detta är dess värre äfven uti ifrågavarande
fall händelsen, hvarföre jag också, så långt förmågan det
medgifver, vill försöka att så uppställa detta »bokslut», att de, som
icke äro intresserade af någon detaljgranskning, möjligast lätt
må kunna inhemta de för praktiken vigtigaste slutsiffrorna, utan
att derföre behöfva fördjupa sig i deras deducerande; rnen å
andra sidan anser jag mig dock äfven skyldig att så
fullständigt framlägga specialräkenskaperna, att de af respektive
revisorer möjligast lätt må kunna granskas.»
Af ofvanstående framgår tillräckligt tydligt vigten och
betydelsen för en ordentlig masugnsskötsel af, att den, som har
sig denna anförtrodd, eger fullständig insigt uti alla de, för
att tala i samma liknelse som författaren, särskilda konton, som
uppvisa hvarje vid masugnsprocessen ingående detaljs större
eller mindre inflytande på slutresultatet. Vi böra blott tillägga
att dessa specialkonton, såväl som hela bokslutet, blifvit af
författaren uppställda på ett så enkelt och lätt öfverskådligt sätt,
att det icke möter den ringaste svårighet för hvem som helst
att sätta sig in i de likvisst ganska många och omfattande
detaljfrågorna, ej ens för de herrar praktici, som icke besitta
tillräckliga kunskaper i naturvetenskaperna, ty till dessas tjenst
har författaren, särdeles välbetänkt, förutskickat såsom inledning
en redogörelse för de hufvudsatser i fysiken, hvarpå de
uppgjorda beräkningarne ytterst grunda sig.
Arbetet afslutas med en kritik öfver de vanliga svenska
varmapparaterna och de dem vidlådande felen samt en
redogörelse och beskrifning öfver de s. k.
regeneratorvarmapparaterna och specielt den Whitwellska.
Patenter,
beviljade af kommersekollegium under år 1871.
Maj månad.
Pettersson, J. E., fotograf, 4 år å tändstickor, benämnda
salongs- och kabinetts-parfym-tändstickor.
Ekman, C. D., 7 år å ny konstruktion af kokapparater
äfvensom å förbättringar af dylika apparater.
Holmberg, Carl, 7 år å ny konstruktion af gjutna köksspislar.
Lange, L., jerngjutare, 8 år å för kokugnar afsedda rörliga
eldstäder samt å skifvor för uppvärmning af strykjern m. m.
Petterson, A., skomakaremästare, 5 år å nytt sätt att forma
skodon.
Josephson, Gustaf, 8 år å förbättringar i konstruktionen
af pannor för beredning af pappersmassa af trä, halm och gräs
samt andra fibrösa ämnen.
Hagström, J. R., hattfabriksidkare, 8 år å apparater för
filtning af ull- eller hår-hattar.
Hammar, H. L., 9 år å ugnar med tillhörande anordningar
för tillverkning af gul eller grå fayence eller lerkärl samt äkta
eller oäkta porslin.
Elfving, C. E., kapten vid kongl, topog. kåren, 4 år å
apparater, benämnda lampvek-rensare.
Nordstedt, J. A., verkmästare, 8 år å apparater, benämnda
förvärmare för matare-vattnet till ångpannor.
Milburn, Robert, 9 år å förbättringar i konstruktionen af
torkningsmaskiner.
Mathiesen, J. P., f. d. brand-direktör, 8 år å ångfartyg,
benämnda ponton-ångfartyg.
Asplund, Harald, ingeniör, 8 år å konstruktion af ramverket
till lokomotiv för smalspåriga jernvägar.
Gahn, Henr., 12 ar å ett kemiskt preparat, benämndt Amykos.
Sjöström, E., 8 år å maskiner för skärning af fartygs propp.
Edling, P. A., Civil-ingeniör, 5 år å värmeapparater att
anbringas i kakelugnar.
Stenberg, J. E. och Andersson, S., 8 år å ny konstruktion
af korkskärings-maskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0199.html
