Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 25. 23 Juni 1871
- Mekanikens inflytande på menniskornas utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 25. Stockholm den 23 Juni 1871.
Tidningen utkommer hvarje Lördag.
Pris: för 1/1 år 10 rdr, 1/2 år 5,25 rdr, 1/4 år 2,75 rdr.
Lösnummer 25 öre.
Hufvudredaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Adress: Mästersamuelsgatan N:o 56.
Annonspris: 10 öre pr petitrad.
Tidningens expedition: Norra Smedjegatan N:o 28.
–––––
Innehåll:
Ljusstake af nysilfver, förfärdigad hos galvanoplastikern C. R. Carlström
(illustr.) Mekanikens inflytande på menniskornas utveckling.
Brukssocietetens diskussionsmöte (slut). Om byggnader af kalktegel samt
kalktegel-fabrikationen (illustr., slut). Grefve Sparres lufttelegrafer (illustr.).
Thomsons landsvägsångvagnar (slut) Notiser. Patenter. Adresslista. Annonser.
–––––
Mekanikens inflytande på menniskornas
utveckling.
Omätligt stora och mångfaldiga äro de framsteg,
mekaniken i de talrika fabrikerna, maskinerierna och andra
menniskoandens skapelser tills dato gjort, och likaså stora äro dess
förtjenster ur nationalekonomisk synpunkt.
Den vanliga menniskan står förvånad
framför den kraftutveckling, skicklighet
och produktionsförmåga, mekaniken
ådagalägger, och blott få är det förunnadt
att kunna genomskåda mekanismen i de
invecklade maskinerierna och ännu färre
att fullända dessa; och dock varseblifva
vi till och med inom mekanikens högre
regioner en ständig diktan och traktan
efter förbättringar, en täflan, likasom det
gälde att upphjelpa flera årtusendens
försummelser. Medan vi fröjda oss åt dessa
bemödanden äfvensom öfver resultaten
häraf, tacksamt erkännande de i väsentlig
mån lyckade bemödandena att underlätta,
befordra och mångfaldiga resurserna för
lifsuppehället samt anskaffandet af kläder
och bostäder, afpassade efter de olika
årstiderna och klimaten, tränger sig dock
alltid den frågan på oss: hvilken
ställning intager denna förunderliga makt i
förhållande till de s. k. lägre folkklasserna
och till det alldagliga lifvets
förrättningar och arbeten?
Onekligen har den tillämpade
mekaniken ådagalagt sitt välgörande
inflytande äfven hos de lägsta folkklasserna,
men den opartiske betraktaren måste
dock medgifva, att den ännu ej nedträngt
med sina rötter så djupt, som här
behöfves. Orsakerna till detta
otillfredsställande förhållande ega vi att söka dels i
bristande insigt uti och sinne för
fulländade mekaniska arbeten samt i en
konservativ förkärlek för det gamla vanliga,
dels i åtskilliga felaktigheter hos de
finansiela hjelpmedlen för anskaffande af väl
konstruerade mekaniska inrättningar och
verktyg, samt slutligen äfven i
befolkningens oförmögenhet att kunna befatta
sig med dylika förbättringar, till och med
då den insett nyttan deraf. Kunskap i
mekaniken och kännedom om dess
välgörande verkningar förutsätter redan,
skarpsinniga, vid iakttagelser och en
mogen eftertanke vana menniskor; man de
 |
Ljusstake af nysilfver,
förfärdigad hos galvanoplastikern
C. H. Carlström, Stockholm, samt
utställd å Handtverksföreningens exposition.
|
flesta plåga sig hundra gånger hellre med bristfälligt konstruerad
redskap oeh anstränga förr sin kropp, än de kunna förmås att
eftertänka, huru deras verktyg borde vara beskaffade, på det att
de med mindre arbete skulle kunna åstadkomma en bättre
produkt i större skala. En blick på hvardagsmenniskans görande
och låtande öfvertygar oss tillräckligt härom. Å andra sidan
har nog redan på många ställen insigten om ett nödvändigt
bättre vunnit insteg, och mången handtverkare är till och med
fullkomligt i stånd att demonstrera, huru hans maskiner och
verktyg, hans Spislar eller vagnar, hans hjulverk, m. m. borde
vara beskaffade, men det fattas honom ofta det erforderliga
kapitalet, huru litet detta än är, och huru stora dess verkningar
än kunde blifva. Under sådana
omständigheter måste han träda i bakgrunden,
under det att kapitalisten, som är i stånd
att införa hvarje förbättring, kan arbeta
i större skala, bättre och till billigare pris.
Efter dessa antydningar må äfven
några ord tilläggas om möjligen
tillgängliga medel för dessa förhållandens
afhjelpande. Först och främst bör
befolkningen göras medveten om sina intressen
i detta hänseende. Från den tidigaste
ungdomen måste den såväl i skolan som
i hemmet eggas att reflektera öfver alla
fenomener inom naturhistoriens verld
samt att söka utgrunda deras orsaker,
och detta med matematisk noggrannhet.
Då lär sig befolkningen att känna och
akta lagarne för dessa fenomener samt
blir öfvertygad om dessa lagars
oföränderlighet. Har menniskan blott en gång
kommit så långt, skall hon nog veta att
hjelpa sig med de till buds stående
medlen och utvägarne, och då sådana helt
och hållet fattas henne, står likväl den
tanken henne nära att i smått försöka
det, som i stort kan åstadkomma
underbara resultat. Har befolkningen i en
trakt t. ex. fått klart för sig. hvilka
fördelar en rationelt konstruerad såg i en
skogrik dal skulle erbjuda eller dylikt,
så kommer den nog också på den tanken,
att förenade krafter kunna försöka det,
som för en eller några få är omöjligt.
Ett par likaså upplysande som
glädjande exempel må anföras.
Innebyggarne i en by i kantonen Bern hade
insett, att det borde blifva fördelaktigt att
på en lämplig plats anlägga en ångsåg,
hvilken äfven kunde tillgodogöra den
ringa tillgängliga vattenkraften i stället
för att såsom förut till lågt pris på stället
afyttra sina rika förråder på virke och
derpå med stora omkostnader från
sågverken i dalen förskaffa sig sitt
vedförråd. Det i form af ett aktiebolag
genomförda förslaget länder byns innevånare
till heder, och sågen arbetar till allas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0209.html
