Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 25. 23 Juni 1871 - Om byggnader af kalktegel samt kalktegel-fabrikationen - Grefve Sparres lufttelegrafer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
användning af kalktegel att
ihågkomma, att detta
material visserligen är fast, men
dock sprödare än det brända
teglet, hvarföre det
sedvanliga, ehuru här onödiga
knackandet och bultandet med
hammaren måste undvikas.
Som kalkteglet dessutom är
af en mycket regulier form,
behöfves blott en helt tunn
men jemn fog af
kalkmurbruk, vid hvilket stenen
fästes endast genom tryckning
med handen. Murbruket
bör göras af lika goda
materialer som teglet, då vid
hårdnandet hela muren
slutligen är att betrakta såsom
ett enda block. De tunna
kalkfogarne göra äfven, att
föga eller intet af murbruket
uttränger ur desamma,
hvilket i öfrigt då med lätthet
kan borttagas med
murslefven utan att murytan
behöfver nedsmetas. Den för
brändt tegel erforderliga
anfuktningen med vatten är
här alldeles onödig. Allt
detta visar, att murningen
med kalktegel, måste gå
betydligt fortare än annan
murning äfvensom att ej så
obetydligt både materialer
och arbete besparas i följd
af den ringa åtgången på
murbruk samt den
öfverflödig blifna
fogstrykningen. Rappningen är
likaledes alldeles obehöflig,
emedan murytorna på grund
af teglens likformighet och
jemnhet blifva alldeles släta.
Af kalktegel uppförda
byggnader ställa sig sålunda
säkerligen på många ställen
40 à 50 procent billigare
än sådana af brändt tegel.
Med detta material kunna
icke blott vanliga väggar
till alla slags byggnader
utföras, utan äfven hvalf
öfver fönster och dörrar,
listverk och arkitektoniska
prydnadsdetaljer, m. m.,
hvarom en mängd i flera
delar af Preussen utförda
större hus bära vittnesbörd.
Hvalf muras antingen med
särskildt pressade
hvalfstenar eller också med tegel
af vanlig form, då fogarne
blifva kilformiga och fyllas
med murbruk, som hastigt
ingår en intim förening
med stenarne. – Sådana hvalf, likasom hvarje annat af kalktegel
utfördt murverk, hårdna och torka särdeles fort och blifva i det
närmaste af samma varaktighet samt utseende, som om de
byggdes af naturlig sandsten. Att kalktegelbyggnader utomlands
äfven betraktas såsom fullt solida och icke eldfärligare än andra
stenhus, bevisas bäst deraf, att brandförsäkringsbolagen i Preussen
upptaga dem såsom fullgoda i första klassen.
Vi hafva något
vidlyftigt ordat om
kalktegelfabrikationen och af det
dervid erhållna materialet
uppförda byggnader, samt anse
oss dertill haft goda skäl,
då vi äro öfvertygade om,
att detta billiga, och i flera
fall särdeles beaktansvärda
byggnadssystem skulle
medföra många och stora
fördelar för alla städer och
orter, der, såsom redan förut
är nämndt, brända sandtegel
stå för högt i pris för att
kunna till någon större
utsträckning blifva använda.
Kalktegelfabrikationens
enkelhet och lätta anordnande
af hvem som helst
äfvensom på, snart sagdt, hvilken
plats som helst i förening
med de goda egenskaper
af kalktegel upybyggda hus
visat sig besitta, äro väl
också skäl, som tala för
denna tillverknings
införande hos oss i vidsträckt
skala; och bör det
otvifvelaktigt ligga såväl i
arkitekters och byggmästares
intresse som i deras, hvilka
bekosta byggnadernas
utförande, de må nu vara af
hvad slag som helst, att
med det snaraste få härtill
använda kalktegel. De
böra derföre också söka
bidraga till uppnående af detta
mål – ett mål, hvarigenom
utom öfriga fördelar vunnes
de resultat, vi i början af
denna uppsats angafvo
såsom särdeles
eftersträfvansvärdt, nämligen
åstadkommandet af ett, medel, som i
betydlig mån kunde
förebygga möjligheten för
uppkomsten af dessa
förskräckliga, hela städer och byar
förhärjande eldsvådor, som
numera här i landet tyckas
höra till ordningen för
dagen.
Fig. 1.
 |
|
|
Grefve Sparres lufttelegrafer. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
