Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 / 210 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 27. 8 Juli 1871 - Sveriges industriela verk - G. R. Dahlander: Om spektralanalysen och dess tekniska tillämpningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller annat afseende framstående industriela verk, såsom
bergverk, jernbruk, fabriker, m. m.; och våga vi hoppas att häruti
blifva understödda af landets industriidkare genom ett välvilligt
tillmötesgående i upplysningars meddelande och insändande.

Såsom en lämplig början, tillika utgörande en passande text
till deri illustration, som i dag pryder första sidan af vår tidning,
skola vi här nedan lemna en skildring af tillverkningen vid

I. Rörstrands porslinsfabrik.

Redan 1726 anlades vid det på norra stranden af
Carlbergs-sjön utanför Stockholm belägna Rörstrand en fabrik för
tillverkning af s. k. »Delftisk porcellaine» eller fajans med
tennhaltig, ogenomskinlig glasyr hufvudsakligen efter holländskt
mönster. Denna fabrikation bedrefs oafbrutet och med vexlande
framgång ända till 1782, då dess alster undanträngdes af
»flintporslinet», hvars massa var sammansatt af kölnisk lera och
flinta. Glasyren var genomskinlig och starkt blyhaltig.
Tillverkningen af detta porslin utgörande en efterhärmning af den
af Wedgewood omkring år 1760 uppfunna fajansen, af
uppfinnaren kallad »Queens ware», inrättades efter tyska metoder och
af tyska fabriksmästare samt fortsattes sålunda till slutet af
1820-talet, då engelska mästare införskrefvos, de tyska lerorna
utbyttes mot engelska och i allmänhet anordnades fabrikationen
på engelskt sätt. Samtidigt uppfördes den första runda
brännugnen i stället för de förut begagnade, hvilka voro fyrkantiga
och ej så bränslebesparande. Äfven en ångmaskin anskaffades
omkring år 1810. Sålunda ordnad bedrefs
porslinstillverkningen till början af femtio-talet med blott några få nämnvärda
förändringar och tillägg, såsom uppbyggandet af tvenne mindre
brännugnar samt införandet af guldlysterfärgen.

Sedan 1853 i följd af en friare tullagstiftning konkurrens
ined utlandet uppstått och derjemte allmänhetens anspråk på ett
bättre fabrikat likasom äfven konsumtionen stegrats, måste större
ansträngningar göras både för fabrikationens förbättring och
utvidgning. Med anledning deraf uppfördes utom de gamla
ugnarne, som ombyggdes, utvidgades och konstruerades för
bränning ined stenkol i stället för ved, tvenne stora ugnar för
bränning af porslin, en för flintans brännande samt en för
glasyren, hvarjemte anlades flera för inbränning af förgyllning
och färger. En ny och större ångmaskin om 60 hästkrafter
anskaffades, och de gamla qvarnarne utbyttes emot andra sådana
af nyare och ändamålsenligare konstruktion, hvilka åter i sin
ordning år 1868 måste gifva vika för de detta år införda
förmalningscylindrarne. Ar 1859, d. v. s. samma år uppfinningen
började användas i England, uppsattes här den första
rnassapressen, hvars ändamål är att från massan afskilja öfverflödigt
vatten, hvartill förut användts stora afdunstningspannor. Efter
hand hafva äfven alla verkstäderna blifvit ombyggda; och år
1866 förändrades ånyo alla ugnar enligt en ny konstruktion,
der bränningen sker med dubbelt drag.

Rörande de olika slagen af fabrikater må nämnas, att år
1857 infördes tillverkningen af kakelugnar af hvit massa med
genomskinlig glasyr, 1858 af stengods (iron stone china), ett
slags hårdare och hvitare fajans, 1859 af parian, 1860 af svart
glaseradt porslin, 1862 af engelskt, äkta porslin, för hvars
bränning en särskild ugn uppfördes (en dylik ugn uppsattes
äfven 1869), 1865 af äkta fältspat-porslin samt 1868 af
majolika. Redan 1852 började här tillverkningen af de s. k.
flytande färgerna – hvilka snarare borde kallas förflyktigade,
enär vid bränningen af dermed dekorerade pjeser en klorhaltig
gas utvecklas, som förenar sig med de i färgerna befintliga
metalloxiderna och, så snart glasyren kommit i fluss, åter afger
dem, då de afsätta sig såsom en försvinnande fond omkring
dekorationen och göra denna mjukare. – Emaljmålningen började
1859 drifvas i större skala, och äro nu, 1871, 50 à 60
personer sysselsatta på målareverkstäderna.

Såsom bevis på tillverkningens raska tillväxt äfvensom för
att gifva en idé om dess närvarande storlek må följande tabell
tjena, der summorna äro utsatta i runda tal:

år	1820	tillverkades	för	82,000	rdr	med	156	arbetare	;
»	1830	»	»	123,000	»	»	160	»	;
»	1840	»	»	133,000	»	»	165	»	;
»	1850	»	»	249,000	»	»	230	»	;
år	1860	tillverkades	för	393,000	rdr	med	250	arbetare	;
»	1870	»	»	594,000	»	»	325	»	;

För närvarande sysselsättas omkring 350 arbetare.

Att alstren af den svenska porslinstillverkningen intaga en
framstående plats är för alla bekant sedan de senaste
expositionerna här i Stockholm samt i Paris. Det torde ej vara utan
sitt intresse att lära känna de omdömen, som uti den
»internationella juryns rapport» öfver sistnämnda exposition blifvit
uttalade om den svenska fajansen. Deri yttras nämligen: »Det
finnes tvenne fabriker, hvilkas produkter förtjena den högsta grad
af uppmärksamhet, och dessa äro Rörstrand och Gustafsberg i
Sverige. Deras artiklar intaga på grund af sin hvithet första
platsen, under det att varaktigheten hos glasyren sätter dem i
jenmbredd med de bästa fajanser från Frankrike och England. Deras
utseende går äfven hand i hand med de öfriga egenskaperna,
och priserna äro i det närmaste lika de franska. De utställda
föremålen framställa i öfrigt ingenting ovanligt, ty de äro
resultatet af en tillverkning af kuranta varor, hvarom vi på stället
hafva varit i tillfälle att öfvertyga oss.[1] Det stora antal
beställningar, som de expositionsbesökande göra af dessa artiklar,
rättfärdiga till fullo de belöningar, juryn har tilldelat dessa
begge verk». På ett annat ställe i samma rapport omnämnas
med loford de af Rörstrand utförda imitationerna af
Mariebergs-porslinet och dess »vackra» bordserviser.

Att dessa omdömen också äro fullt berättigade, derom kan i
öfrigt hvar och en, som förut ej närmare tagit notis om den
svenska keramikens ståndpunkt, med lätthet öfvertyga sig genom ett
besök på Handtverksföreningens permanenta utställning, der
såsom vid ett föregående tillfälle blifvit omnämndt, utom andra
sevärda saker, finnes eri rikhaltig och omfattande utställning af
artiklar från Rörstrands porslinsfabrik. Af dessa intaga
onekligen de i varierande mönster väl målade och tryckta, men
det oaktadt billiga bordserviserna första rummet, hvilket
äfven bestyrkes af det glädjande förhållandet, att af dessa
serviser en rätt anmärkningsvärd qvantitet exporteras till utlandet.
Såsom prof på äkta porslin äro utställda en mängd
artiklar, såsom desertserviser, vaser, koppar, m. m., af hvilka
många äro dekorerade med den finaste porslinsmålning. Ur
teknisk synpunkt erbjuda de metallglänsande färgerna, hvarmed
en del af serviserna äro dekorerade, ett särskildt intresse.
Dessa färger framställas af hartssyrade metalloxider, synnerligast
af jern, uran, wismut och koppar, hvilka utrifvas med flyktiga
oljor, anbringas på godset och sedan inbrännas, då en
metallglänsande yta af god effekt och i de mest olika nyanser uppstår.

Vi äro äfven i tillfälle att i dag meddela ett par
teckningar af några af de utställda föremålen, och må slutligen om
dessa några ord nämnas. Illustrationen å tidningens första sida
visar i midten ett i imitation af saxiskt porslin utfördt
klockfodral, hvartill höra tvenne vaser, af hvilka den ena
framställes till höger om klockan. De äro dekorerade med
fristående figurer och blommor i särdeles vackra och rena färger.
Till venster om klockan är en representant för de vid Rörstrand
tillverkade majolika-artiklarne, hvilka isynnerhet utmärka sig för
sina klara, vackra och genomskinliga färger, i hvilket senare
afseende de skilja sig från den utländska majolikan, hvartill
användas opaka färgblandningar.

Om spektralanalysen och dess tekniska
tillämpningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>