- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 /
212

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 27. 8 Juli 1871 - G. R. Dahlander: Om spektralanalysen och dess tekniska tillämpningar - G. H. Lassen: Ugnar för torrdestillation af töre

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1.
illustration placeholder

Fig 2.
illustration placeholder

Ugnar för torrdestillation af töre,

konstruerade af ingeniör G. H. Lassen.


inneslutet i ett rör. – Efter samma princip konstruerar J. Browning
i London fick-spektroskop med sju prismor, hvilka äro helt srnå
och jemförelsevis föga kostsamma, men likväl tillräckligt
ljusspridande för åtskilliga ändamål. – Vill man vid
fick-spektroskopet använda skala kan man i tubens okular insätta ett glas
med en fin delning, hvilken blifver synlig genom okularet vid
sidan af spektrum. Man kan naturligtvis också vid
fick-spektroskopet använda en jemförelseprisma, sådan som fig. 2 visar.
De nu omnämnda spektroskopen »å vision directe» hafva
dock den olägenheten, att sammansättningen af de olika prismorna
försvagar effekten och gifver åt spektrum mindre tydlighet,
hvarjemte man ej kan vid dessa instrument borttaga prismorna
och insätta andra sådana, hvilket för åtskilliga försök är af nytta.
General Wrede har nyligen uppfunnit en annan konstruktion
för spektroskopet, som är fördelaktigare än den äldre. Fig. 5

Fig. 5.
illustration placeholder

visar schematiskt ett
Wredes spektroskop. C är
collimatorn med
springan, för
insläppning af
en smal
ljusknippa, P och
P1 tvenne
prismor af flintglas eller kolsvafla, S och S1 tvenne speglar
af försilfradt glas, T tuben, hvarigenom det uppkommande
spektrum betraktas. En ljusstråle, som genomgår collimatorn,
brytes under minimum af afvikning genom P1, går derefter
ttll spegeln S1, återkastas derifrån till den andra spegeln
S och vidare till P, för att derifrån komma till tuben.
Medelst en sinnrik mekanism kunna prismorna och speglarne
vridas, så att de olika brytbara strålarne komma att erhålla den
minsta afvikningsvinkeln.[1]

För undersökning af de absorbtionsspektra, som uppkomma,
då hvitt ljus får genomgå vissa vätskor, t. ex. lösningar af
chlorophyll eller blod, kan man med fördel använda ett af Sorby
och Browning konstrueradt s. k. mikro-spektroskop. Detta
utgöres af en apparat, liknande fick-spektroskopet, hvilken är
anbragt i stället för okular på ett vanligt mikroskop. Dessutom
finnes en jemförelse-prisma, hvarmed strålarne från en annan
ljuskälla reflekteras, så att ett andra spektrum kan bildas för
jemförelses skull. Mikroskopet är af ganska stort värde för flera
undersökningar.

Då fråga är om att undersöka det spektrum, som en
glödande metallånga lemnar, gör man vanligen bruk af Bunsens
gasbrännare, af knallgaslågan eller af elektriciteten för att
åstadkomma den erforderliga hettan. Vid Bunsens allmänt
bekanta brännare inströmmar lysgasen nedtill, blandar sig der med
en riklig mängd luft, som inströmmar genom några hål från
sidan; gasblandningen stiger uppåt genom ett cylindriskt rör
och förbrinner upptill med en ej lysande, men mycket varm
låga. En ännu högre temperatur kan man erhålla, om luften
inpressas i brännaren genom en bälg. För att införa metallen
i lågan, kan man göra bruk af en liten platinatråd, som är
fästsmält vid ett litet glasrör med ena änden; den andra änden
böjes i form af en ögla, på hvilken anbringas en liten del af
ett salt (helst en klorförening), der metallen ingår, eller en droppe
af en koncentrerad lösning deraf. På detta sätt kan man
undersöka spektrum af flera metaller såsom natrium, kalium, barium,
strontium, m. fl.

Högre temperatur lemnar knallgaslågan, rnen den högsta
temperatur, som man kan åstadkomma, erhålles med
elektricitetens tillhjelp. Man använder härvid antingen
elektricitetsmaskinen (helst Holtz’ apparat) med laddflaska eller
induktionsapparater eller ock den galvaniska ljusbågen. De metaller,
som kunna omedelbart användas till polytor, t. ex. koppar, jern,
zink, tenn, bly, m. fl., formas som trådar, stänger eller kulor,
mellan hvilka den elektriska gnistan eller ljusbågen bildas och
då små partiklar af polerna härvid afslitas och bringas i
glödgning och ångform kan man på detta sätt framkalla sådana
metallers spektra. Man kan äfven begagna en vätska, t. ex.


[1] Sådana spektroskop förfärdigas af mekanikern S. Sörensen i
Stockholm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free