Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 27. 8 Juli 1871
- G. R. Dahlander: Om spektralanalysen och dess tekniska tillämpningar
- G. H. Lassen: Ugnar för torrdestillation af töre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 3.
Fig. 4.
Fig. 5.
 |
Ugnar för torrdestillation af töre,
konstruerade af ingeniör G. H. Lassen.
|
qvicksilfver, till poiyta genom att anbringa en
metallkula deröfver och låta gnistan öfvergå från kulan
till vätskan. Äfven de lättare metallerna äfvensom
flera af metalloiderna, t. ex. svafvel, kol, m. fl.,
kan man undersöka på analogt sätt.
Hvad slutligen beträffar gaser, sådana som
syre, qväfve, väte, m. fl., undersöker man dem
lämpligast genom Geisslers apparat, hvilket utgöras af
ett rör på midten utdraget, så att diametern der
är helt liten, och fylldt med gasen i mycket
för-tunnadt tillstånd. Platinatrådar äro insmälta vid
ändarne af röret, mellan hvilka den elektriska
strömmen får genomgå gasen. Vid det ringa motstånd,
som härigenom uppkommer, kan ett temligen stort
gasskikte genomlöpas. Ett glänsande ljus
uppkommer, som betraktas genom spektroskopet. Man
finner sålunda, att vätet har ett spektrum,
bestående af en intensiv röd linie, öfverensstämmande
med C i solspektrum, samt en grönblå,
öfverensstämmande med F, och en indigo-färgad linie.
Syrets och qväfvets spektra äro vida mera
komplicerade och bilda tillsammans luftspektrum.
Går en elektrisk gnista genom fuktig luft,
uppträder i spektrum äfven vätets röda linie.
(Forts.)
Ugnar för torrdestillation af töre,
konstruerade af ingeniör G. H. Lassen.
I det af herr G. H. Lassen insända och i N:o 20 af denna
tidning meddelade genmälet å en af herr A. Lagerqvist affattad
kritik öfver den förres uppsats om »torrdestillation af töre for
framställning af träolja, tjära, kol, m. m.», införd i N:ris 3–5
af denna tidning, omnämner insändaren, att han för
undanrödjande af några fel, hvarmed de vanliga stående retorterna äro
behäftade, konstruerat ett nytt system apparater med rörliga
retorter. Vi hafva nu fått emottaga en ritning å dessa apparater,
hvilka vi med konstruktörens medgifvande delgifva allmänheten
för att ytterligare bidraga till belysningen af frågan om rätta
konstruktionssättet af torrdestillationsapparater för trä.
Å teckningarne på denna och föregående sida framställa
figg. 1 och 2 vertikalsektioner af ugnen efter linierna C–D och
E–F, fig. 3 horisontalsektion efter linien A–B, fig. 4 visar
ugnen i plan sedd ofvanifrån med retorterna borttagna och fig.
5 en af retorterna utlyftad ur ugnen. Dessa äro förfärdigade
af jernplåt med undantag af botten, hvilken lämpligast göres af
koppar, samt gjutjernsflänsarne kring öfre kanten. Dimensionerna
äro: längd 4,5 fot (1,34 m.) och diameter 120 linier (356 m. m.).
Locket (fig. 5), som ofvanpå är fylldt med kolstybbe för att
hindra afkylning och dermed följande kondensation
mot undre ytan, har en nedåtgående kant a,
hvilken, då det lägges på retorter), nedgår i den mellan
gjutgodsflänsarne å denna bildade rännan fylld
med styft lerbruk. Under destillationens fortgång
hoptrycker man detta då och då för att igensätta
de sprickor, som i följd af torkningen uppstå.
När murbruket blir för hårdt for att kunna vidare
sammantryckas, bestrykas fogarne och möjligen
senare uppstående sprickor med en blandning af
kalk, rågmjöl och vatten. Retorternas botten har
formen af en stympad kon, som fortsattes med ett
rörstycke h, halsen kallad, hvilken, då
destillationen är fullbordad, tillslutes med ett lock, som vid
deras upplyftande hindrar de qvarvarande
produkterna att falla ur. För ugnarnes ändamålsenliga
drifvande fordras 4 stycken dylika retorter, af hvilka
tvenne kallna, tömmas och laddas om igen, under
det att de andra två afdestilleras. Hvarje retort
rymmer något öfver 20 kub.-fot (0,524 kub. m.)
och är beräknad att, laddad med töre, väga 1,000
skalp. (425 K.gr.). Den skötes och lyftes utan
svårighet af en man med tillhjelp af ett
differentialblock, som lämpligen kan vara fästadt vid en
liten vagn, löpande på skenor i taket af
byggnaden.
Tvenne sålunda beskaffade retorter nedsättas i en af tegel
uppförd ugn af den konstruktion, figg. 1–4 visa. På dess
Öfre yta är placerad en häll af tackjern med tvenne uppstående,
cirkelformiga flänsar d och i, som bilda en rundtorn löpande
ränna m, fylld med sand. Då retorterna insättas i ugnen,
nedsjunker flänsen b i denna sand och hindrar således de i
rökkanalerna p befintliga, från eldstaden f kommande
förbränningsprodukterna att här uttränga. För tätningen vid nedre änden
är i muren k inmurad en annan gjutjernshäll g, som i det
närmaste har utseendet af en hatt med utskuren botten. På detta
sätt bildas mellan muren och flänsen c en ränna, i hvilken
halsen h å retorten nedsjunker. Då denna ränna alltid är fylld
med vatten eller tjära, blir all kommunikation mellan retortens
inre och eldkanalerna p afstängd. Deremot hindrar ej denna
afstängning förbindelsen med rören l och x. Sedan eldningen
en tid fortgått och destillationen börjat, rinna alla flytande
produkter öfver flänsen c och fortsätta genom rören l och x,
tills de uppsamlas i kärlet r, hvilket åter på ett eller annat
sätt står i förbindelse med någon större reservoir. De
gasformiga destillationsprodukterna gå äfven samma väg, dock hindras
de genom en plåt att träffa tillsammans, innan deras
rörelseriktningar hunnit blifva parallela. Från röret x afledas de till
en vanlig kylapparat. Förbränningsprodukterna bortgå från
eldkanalerna p genom rökgången z till skorstenen y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0229.html
