Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 / 218 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 28. 15 Juli 1871 - G. R. Dahlander: Om spektralanalysen och dess tekniska tillämpningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beskaffenhet. Man kan af lågans utseende något så när bedöma
den rätta tidpunkten för operationens afslutande. De iakttagelser,
som Roscoe, Watts, Lielegg m. fl. anställt öfver bessemer-lågans
spektrum, hafva dock visat, att man kan med fördel använda
spektroskopet som hjelpmedel härför. Detta spektrum är särdeles
vackert, innehållande en mängd såväl ljusa linier som mörka
absorptionsband. Det visar närvaron af icke blott kol utan
äfven natrium, kalium, lithium, jern, väte och qväfve. Kolets
spektrum innehåller flera ljusa linier, hvilka under operationens
gång i ett ögonblick försvinna, hvarefter ett kontinuerligt
spektrum uppstår. Erfarenheten har visat, att detta inträffar, just
när luftströmmen bör afskäras. Man erhåller sålunda en säker
ledning för operationens afslutande. Ett ganska enkelt
spektroskop kan härvid vara tillfyllestgörande.

Pröfning af vins ålder. En engelsk vetenskapsman Sorby
har anställt ganska vidsträckta försök öfver de absorptionsspektra,
som visa sig i spektroskopet, när ljuset får genomgå olika
färgade vätskor, och har derigenom blifvit förd till uppfinningen
af en metod att på spektralanalytisk väg verkställa flera
tekniska undersökningar, såsom öfver viners ålder, öfver
förfalskningar af näringsmedel m. m. Han använde dervid
mikrospektroskopet, hvilket, som förut blifvit nämdt, synnerligen väl
lämpar sig för undersökningen af absorptionsspektra. Dessa
blifva nämligen olika för särskilda färgade vätskor och visa i
flera fall ganska karakteristiska absorptionsband eller grupper af
mörka linier. Det blir derföre möjligt att igenkänna dessa
vätskor på deras spektra. Vi skola såsom exempel anföra, huru
Sorby går tillväga för att bestämma den ungefärliga åldern af
portvin. I naturligt tillstånd är vinet ofta allt för mörkt för
spektralundersökningen. Det utspädes då med en del alkohol
och tre delar vatten, så att dess spektrum visar en tydlig men
ingalunda fullständig absorption af de gula och gröna färgerna.
Man tillsätter något citronsyra, hvarefter vätskan gjutes i tvenne
glasrör, omkring 10 lin. (30 m. m.) långa och 2,₅ lin. (7,₅ m. m.)
i diameter, hvilka hafva plana bottnar. I det ena röret tillsattes
pulveriseradt svafvelsyradt natron. Nu har man funnit att
ljusabsorptionen af mycket gammal vin ej förändras genom tillsats af
svafvelsyradt natron, hvaremot en sådan förändring eger rum vid
yngre vin. Man försöker nu att bestämma, huru mycket tunnare
skikte af det utspädda vinet, hvartill icke något af saltet blifvit
satt, gifver lika absorptionsintensitet i de gula och gröna färgerna
med ett tumstjockt skikte, försatt med svafvelsyradt natron. De
båda rören insättas i mikro-spektroskopet, så att man kan
jemföra de båda uppkommande spektra med hvarandra.
Belysningen måste naturligtvis vara lika stark för båda rören. Med
tillhjelp af en pipett regleras vätskehöjden i det rör, hvartill
icke något salt blifvit satt, tills den omnämnda likheten i de
båda spektra inträffar. Denna vätskehöjd uppmätes då, för
hvilket ändamål röret är indeladt i tio lika delar. Följande
tabell angifver efter Sorby förhållandet mellan de höjder hos
vätskepelarne i rören, som motsvara portvin af olika ålder:

	Förhållandet mellan
Vinets ålder	vätskepelarnes höjder
0 år . . .	0,22
1 år . . .	0,55
2 år . . .	0.67
3 år . . .	0.72
4 år . . .	0,742
5 år . . .	0,76
6 år . . .	0.772
7 år . . .	0,782
8 år . . .	0,79
9 år . . .	0,795
10 år . . .	0,80
20 år . . .	0,83.

Man ser häraf, att vid högre ålder hos vinet talen blifva
så nära hvarandra, att man ej kan med säkerhet bestämma
åldern. – Denna bestämning gäller för öfrigt endast, om vinet
förvarats i fat. Den förändring vinet undergår i väl slutna
buteljer är mycket långsammare.

Upptäckande af förfalskningar vid varor. Sorby angifver
.ett sätt att vid viner upptäcka om campecheträ eller fembock
blifvit använda för att gifva vinet ett falskt utseende af högre
ålder eller annan färg än den naturliga. Man skakar for detta
ändamål en liten mängd vin i ett profrör tillsammans med en
lika mängd eter. Denna kommer till ytan nära färglös, om
vinet är rent; är det deremot förf älskadt genom något af de
omnämnda färgämnena, erhåller ethern mer eller mindre gul
färg. För att urskilja, hvilket af de båda färgämnena vinet
innehåller, bringas en något större qvantitet af vätskan i en
afdunstningsskål och afdunstas ända till torkning. Det
qvarvarande färgämnet upplöses i vatten och behandlas med tvefaldt
kolsyrad ammoniak. I mikro-spektroskopet uppkomma i det
gröna fältet några absorptionsband, hvilka äro mycket
egendomliga och kunna tjena till att med säkerhet urskilja
campecheträets och fembockens färgämnen från hvarandra, om man
der jemför dem med de absorptionsspektra, dessa olika
färgämnen sjelfva lemna. – Äfven andra förfalskningar af vinet kan
man på liknande sätt upptäcka.

Sorby har äfven funnit att maltets färgämne lätt kan
urskiljas i sammansatta blandningar medelst spektroskopet. Likaså
kan humlen upptäckas genom detta medel. Det blifver på detta
sätt möjligt att i en blandad vätska utröna, huruvida der finnes
öl eller icke. Slutligen har Sorby visat, huru man kan på
spektralanalytisk väg uppdaga åtskilliga förfalskningar af
maltdrycker, senap, rabarber, saffran, m. m.

Undersökning af färgämnen. Man kan äfven göra bruk af
spektroskopet för undersökning af flera inom industrien använda
färgämnen. Sålunda har J. Haerlin vid anställda undersökningar
häröfver funnit, att vissa färgämnen, som ej väl kunna
åtskiljas i hvitt ljus, likväl i olika delar af spektrum utöfva helt olika
verkningar. Synnerligen tydliga reaktioner lemna röda, violetta
och blå anilinfärger, blåholts, fembock, lackmus, kochenill,
murexid, alizarin, sandelträ, indigo, berlinerblått, drakblod,
pikrinsyra, kurkurna, m. fl. Flertalet af de undersökta
färglösningarne genomsläppa vid fullständig koncentration alldeles icke
något ljus; utspädes lösningen blifva ofta de blå och violetta
delarne af spektrum först synliga, i det att absorbtionen
företrädesvis är inskränkt till de gula och gröna delarne. Hvad
beträffar rosein genomsläpper den koncentrerade lösningen blott
rödt ljus från A till C[1] och absorberar alla öfriga strålar. 10
milligr. upplösta i 100 kub.-cent m. absorbera från D till midten
mellan F och G; vid större förtunning blifva
absorptions-banden allt smalare, tills de med 1,000 kub.-cent.-m. uppnå den
minsta bredden, liggande noga mellan D och E, hvilken
bibehålles ända till bandens fullkomliga försvinnande vid en långt
drifven förtunning. Den koncentrerade lösningen af anilinblått
genomsläpper endast rödt ljus; 20 milligr. i 100 kub. cent. m.
gifva ett bredt band mellan C och E, i hvars midt D ligger;
vid förtunning minskas dettas bredd, tills denna uppnår sitt
minimum vid 160 kub. cent. m. Med anilinviolett uppkommer
nästan samma absorptionsspektrum, som vid de båda sistnämnda
färgerna; absorptionsbandet ligger bredvid D mot E och
försvinner för 10 milligr. af färgämnet i 600 kub. cent. m. vatten.
Man finner således, att det i anilinlösningar är möjligt att på
spektralanalytisk väg bestämma koncentrationsgraden samt att i
en färgblandning undersöka, om en större eller mindre mängd
anilin är närvarande.

Undersökning af blodfläckar. Vi skola till slut omnämna
en ganska märkvärdig tillämpning af spektralanalysen, nämligen
för undersökning af blod och blodfläckar, hvilket är af stor vigt
för rättsmedicinen. Stokes, Hoppe, Valentin, m. fl. hafva
anställt undersökningar häröfver. Om man anbringar en lösning
af blod i en glascell framför springan i spektralapparaten,
uppkommer ett absorptionsspektrum, till en viss grad olika efter
blodets färg, hvilken som bekant är olika hos venöst och
arterielt blod. Mycket egendomligt är det absorbtionsspektrum,
som uppkommer af blod, innehållande en ringa mängd
koloxid. Man kan derföre lätt igenkänna om förgiftning egt rum
genom koloxid, hvilken gas bildas vid os i eldstäder. Äfven
förgiftningsfall af blåsyra kunna igenkännas genom det
karakteristiska spektrum, som blodet erhåller. För att undersöka
huruvida en fläck uppkommit af blod upplöses densamma och
lösningen bringas i mikro-spektroskopet. Det uppkommande
spektrums beskaffenhet kan besvara frågan. Sorby kunde med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>