Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 / 221 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 28. 15 Juli 1871 - Roterande ångmaskiner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

storaxlar blifva parallela med axlarne till de respektive
sektorskannorna. Dessa kugghjul äro i ingrepp med tvenne andra
dylika å drifaxeln. Ångan inkommer och afgår genom två och
två diametralt motsatta öppningar i cylindern mellan de begge
kolfvarne, och regleras tilloppet af ångan eller afstänges med
en kran gemensam för både tillopps- och aflopps-röret. Genom
att ombyta dessa rörs funktioner kan rörelsen omkastas.
Hastigheten på kolfvarne varierar så, att den enas ökas, under
det att den andras minskas, med anledning hvaraf de elliptiska
kugghjulen äro nödvändiga för att åt drifaxeln meddela en
likformig rörelse, hvilken dessutom på vanligt sätt utjemnas
genom svänghjul. Dessa maskiner äro af konstruktören afsedda
för alstring af drifkraft till kranar och dylika inrättningar, der
motorn måste upptaga så litet rum som möjligt och
rörelseriktningen bör hastigt kunna omkastas. Vid expositionen i Paris
hölls också genom en sådan maskin en kran i verksamhet.
Olägenheterna hos konstruktionen är svårigheten att utföra den
till ett rnodereradt pris i följd af de elliptiska kugghjulen, hvilka
dessutom svårligen kunna göras så exakt, att icke stötar mellan
kuggarne med åtföljande buller och effektförlust uppstå.[1]

Den andra rotationsmaskinen från England var utställd af
messrs Pilliner & Hill och består likasom den förra af tvenne
kolfvar, sittande på horizontela, parallela axlar, hvilka här dock
ligga på sidan om hvarandra. Kolfvarne hafva formen af tvenne
i hvarandra ingripande kugghjul med djupa kuggar, af hvilka
tvenne motsatta på hvardera kolfven äro försedda rned
metallpackningar, som pressas mot det omgifvande, af tvenne hvarandra
skärande cylindrar bestående ånghuset. Denna anordning är afsedd
att förekomma ångans utläckning mellan hjultänderna och
cylinderväggarne. En af de hjulformiga kolfvarne är fastkilad vid den
ur cylindern utgående axeln, hvilken samtidigt tjenar för
öfverförande af drifkraften, men den andra kolfven rör sig på sin axel.
Ångan inledes å ena sidan genom en kanal, inmynnande i
afskärningen mellan de båda cylindrarrie, samt afgår genom en
dylik på andra sidan midt emot den förra; och regleras ångans
tillopp samt afstannas maskinen genom en med 4 vägar försedd
kran, som tillika begagnas för att omkasta rörelsen, då den förra
afloppskanalen blir tilloppskanal och tvärtom. Svänghjul
behöfves ej. Enligt denna idé skall en ganska stor maskin vara
utförd i England för ett repslageri, der den lär hafva vunnit
bifall. Ångförluster äfvensom effektförluster på grund af
mottryck synas dock äfven göra denna konstruktion mindre praktisk.

Den, såsom vi nämndt, enklaste och till någon egentlig
användning komna af de vid expositionen i Paris utställda
exemplaren af roterande maskiner är den af mr Behrens
konstruerade, å föreg. sida efter teckningar i den engelska tidskriften
»Engineering» framställda, sådan den numera utföres, vare sig
ensamt såsom motor eller i förening med en efter samma
princip konstruerad pump. Fig. 1 är en perspektiviskt framställd
bild af maskinen ensamt och fig. 2 af maskin och pump
tillsammans; figg. 3 och 4 visa maskinens inre delar i sektion
och fig. 5 en perspektivisk bild af kolfven rned dess axel. A
(figg. 3 och 4) är cylindern, sammansatt, likasom vid sist
beskrifne konstruktion, af tvenne parallela cylindriska utborrningar
a, a¹, kommunicerande med hvarandra. Midt i dessa samt
omgifvande axlarne C, C¹ äro fastade tvenne ringformiga
kärnstycken c, c¹. Cylinderlocken äro likaledes utborrade
koncentriskt med rummen a, a¹ samt för axlarne, som på ena sidan
utgå genom packdosor och utanför stå i förbindelse med
hvarandra genom ett par exakt lika kugghjul, så att, då det ena
roterar, det andra nödvändigt deltager i rörelsen med samma
hastighet. Kolfvarne E, E¹, hvilka äro fastade vid axlarne på
det sätt, fig. 5 framställer, äro i det närmaste halfva
cylindriska ringar rned den yttre och inre periferien noga passande
respektive efter cylinderns väggar och kärnstyckena c, c¹.
Dessa senare äro noga afskurna ett stycke efter kolfvarnes yttre
periferi för att lemna dessa fri passage vid deras rotation
äfvensom för att åstadkomma tätning mellan hvardera kärnstycket
och den kring det andra roterande kolfven. För samma,
ändamål måste äfven ändytorna af kolfvarne erhålla en sådan form,
att den enas kant löper i beröring med urholkningen i den
andra, under det de passera hvarandra, och vinnes detta genom
att konstruera sagde ytor såsom bågar utaf en kroklinie, kallad
epitrochoid. B är tillednings- och D aflednings-röret för ångan.
Då denna inkommer genom B verkar den i den ställning, fig.
3 visar, på den konkava delen af kolfven E, då kolfven E¹
afstängt förbindelsen med det rum, der ånga nyss förut
inströmmat, och den förra sättes i rotation i pilens riktning. Kolfven
E¹ måste härunder i följd af utvexlingen äfven deltaga i
rörelsen, ehuru i motsatt riktning. På motsatta sidan utströmmar
samtidigt ånga genom kanalen D. Sålunda fortgår rörelsen tills
den främre kanten af kolfven E passerat inloppsöppningen, då
kolfvarne byta roler, och således den friska ångan verkar på
kolfven E¹ och den andra erhåller sin rörelse genom
utvexlingen. På detta sätt alstras en kontinuerligt roterande rörelse,
som genom en af axlarne på vanligt sätt kan fortledas medelst
rem- eller kugghjuls-utvexling eller också direkte användas.
För reglering af ångtilloppet är ofvanpå maskineri anbragt en
centrifugalregulator, erhållande sin rörelse från hufvudaxeln
genom remledning och koniska kugghjul.

Ångmaskinen kan äfven konstrueras så, att rörelsen
omkastas med största lätthet, för hvilket ändamål endast behöfver
anbringas en låda, med hvilken till- och af-ledningsrören stå
i förbindelse, och hvarest placeras en vanlig slid, så
anordnad att genom dess förflyttande fram eller tillbaks ångan
inledes genom den förut såsom afloppskanal tjenande öppningen
och tvärtom. Äfvenledes kan, då så önskas, maskinen arbeta
med expansion, örn i inledningsröret helt nära cylindern insattes
en passande kran eller ventil, som röres genom en från axeln
utgående excenterstång. I detta fall blir dock nödvändigt att
förse maskinen med ett tyngre svänghjul. – Här har hela tiden
talats om ånga såsom drifkraft; naturligen kan dock vatten af
något högre tryck eller hvarje annat lämpligt medium begagnas.
Såsom lämpliga och till en del nödvändiga relativrnått
angifvas följande, då med d rnenas kolfvens största diameter:

afståndet mellan axlarnes midtellinier . . .	2/3 d;
kärnstyckenas diameter . . .	1/2 d;
cylinderns största inre bredd . . .	5/3 d.

Den maskin, vi voro i tillfälle att se i verksamhet på
expositionen i Paris, uppgafs ega 12 hästkrafters styrka samt rned
4 atmosferers ångtryck göra 150 hvarf i minuten; ångans
mottryck uppskattades till 1,₂ atmosferen De hufvudsakligaste
dimensionerna voro: kolfvarnes yttre diameter 137 lin. (407 m. m.),
inre diameter samt bredd 68,₅ lin. (205 m. m.); afståndet mellan
axlarnes midtellinier 95 lin. (282 m. m.).

Såsom synes är konstruktionen särdeles enkel och de
rörliga delarne högst få. Det enda tvifvelsmål, man kan hysa
öfver dess ändamålsenliga användbarhet, är, huruvida ej
betydlig förlust genom ångans bortläckning skall uppstå, hvilket
synes högst sannolikt. Enligt några uppgifter skall denna
förlust belöpa sig till 10 à 14 procent af den använda ångan.
Denna förlust uppväges dock till en del deraf, att friktionerna
här blifva jemförelsevis små.

Om man tänker sig den ofvan beskrifna maskinen satt i
rörelse genom någon yttre kraft är naturligt, att den bör kunna
tjena såsom pump, då vätskan inträder genom den öppning,
som var afsedd för ångans aflopp och utkastas genom den
motsatta. Denna idé är också af mr Behrens utförd dels genom
att låta dylika pumpar drifvas af andra motorer, dels genom att
kombinera dem rned hans rotationsmaskiner, såsom fig. 2
utvisar. Både ångmaskinen A och pumpen B, som äro af precis
samma konstruktion, äro fastade på samma bottenplåt. Axlarne
äro äfven gemensamma för båda, så att på hvar och en af dem
sitta tvenne kolfvar, den ena i ångmaskinen, den andra i
pumpen. Mellan denna senare och sjelfva maskinen äro
utvexlingshjulen placerade, c är inlednings- och d aflednings-röret för
ångan, e och f motsvarande rör å pumperi för vattnet.

Dessa pumpar hafva lemnat utmärkta resultat, såsom det
påstås till och med bättre än de vanliga centrifugalpumparne.
I England hafva de erhållit användning på flere ställen,
isynnerhet vid bryggerier, sockerraffinerier, gasverk, m. m. Deras
konstruktion göra nämligen, att de utan olägenhet kunna pumpa
äfven tjockflytande och varma vätskor, äfvensom ammoniakaliska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>